Ålands landskapsregering kan tvingas ta lån för miljonskadeståndet

Pengar från fastighetsverkets kassa, från Pafs kassa, eller genom att gå till banken. De möjligheterna ser finansministern Mats Perämaa (Lib) för att landskapet ska kunna betala skadeståndet på 10,5 miljoner euro.
– Jag är inte helt säker på att vi kommer att klara det här utan att möjligen låna, säger han.
LÄS OCKSÅ
På torsdagen har Mats Perämaa suttit med tjänstemän inom landskapsförvaltningen för att räkna ut vad exakt summan blir för skadestånd, juridiska kostnader och räntor.
– Om man säger så här: Jag är inte det minsta överraskad. Tingsrätten var väldigt entydig även om det fanns en viss diskussion kring diskonteringsräntan, alltså hur man kostnadssätter risker i att uppbära vinst, men hovrätten gick precis på tingsrättens linje, säger han, och fortsätter:
– Däremot är jag upprörd, det är kanske rätt ord. Och bestört över att det kunde gå på det här sättet. Vi står nu med ett stort skadestånd att betala och vi har ingen ny färja att sätta i trafik.
Vad betyder det här för landskapets ekonomi?
– Det är ett allvarligt avbräck och passar inte alls in i det att vi för övrigt också har ett stort behov av att komma till den resultatförbättring som beskrivs i regeringsprogrammet. Vi har för mycket utgifter i förhållande till intäkterna och nu får vi ytterligare en stor utgift. Utbetalningen som det här blir gör också att det blir ett stort avbräck i den likviditet som landskapet har kvar.
Nu är planen att äska medel från lagtinget för skadeståndet genom en tilläggsbudget. Mats Perämaas bedömning är att förslaget kan lämnas till lagtinget om några veckor.
Hur ska tilläggsbudgeten finansieras?
– Vi får återkomma till det. Vi har en likviditet som består av ungefär en tredjedel som tillhör fastighetsverket, de pengarna är tänkta för kommande underhåll och investeringar inom fastighetsverkets verksamhet. Ungefär en tredjedel av likviditeten är reserverade uttag från Paf som har lyfts därifrån som en buffert för tredje sektorns behov, och de pengarna är bokföringsmässigt knutna till det.
– Sedan har vi en knapp tredjedel kvar som är den fria likviditet vi har för landskapets ordinarie verksamhet. Där behöver vi ha cirka 20 miljoner i kassan för att klara av de månatliga utgifterna som löner och så. Den här återstående delen tror jag kommer att bli ytterst ansträngd när vi gör utbetalningen, jag är inte helt säker på att vi kommer att klara av det utan att göra något med fastighetsverkets likviditet, eller med Paf-reserveringarna – eller att möjligen låna pengar på banken för att finansiera det här.
Du ser lån som en av möjligheterna?
– Det här är de tre möjligheterna vi har. Jag vill inte rangordna dem i det här skedet, för det är något som landskapsregeringen kommer att diskutera och som jag ska diskutera med min avdelning när vi förbereder tilläggsbudgeten som ska gå till lagtinget.
Fredrika Fellman
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.