Skärpta krav för stöd på naturbeten förvånar – Forststyrelsen: det kan utarma naturens skattkammare
Många av de mest sällsynta och hotade naturtyperna i Europa finns i vår skärgård.
I Skärgårdshavets nationalpark och Skärgårdshavets biosfärområde finns det kring 600 hektar kulturlandskap — öppna eller halvöppna naturbeten som behöver hjälp av människan och de betande djuren för att överleva.
Träd och buskar måste röjas för att gräs och örter ska få plats, ibland ska markväxtligheten brännas och kilometervis med stängsel byggas för att de betande djuren ska hållas på rätt ställen i vår stugtäta skärgård.
– Att dessa strandängar, karga hagmarker och hedar, lövängar och andra skogsbeten i skärgården har så mycket sällsynta växter och djur är alltså ingen självklarhet. Därför har man arbetat både nationellt och internationellt för att återställa och ta hand om dessa områden i tiotals år. Bland genom det så kallade Helmi-programmet och med den förra regeringens förhöjda naturvårdsfinansiering, säger Maija Mussaari som är skyddsbiolog på Forststyrelsens naturtjänster.
Måste finnas foder
Jordbrukarna får miljöstöd för skötseln och betet på både egna och arrenderade naturbetesområden.
Stödet ska uttryckligen bidra till en större mångfald och ersätta jordbrukarnas extrakostnader för skötseln av områdena. Det är 460 euro eller 610 euro per hektar beroende på hur värdefullt och arbetskrävande området är.
arkiv/Tuuli MeriläinenNu är naturbetena hotade på ett sätt som tagit både tjänstepersoner och jordbrukare på sängen.
I och med den nya programperioden har Jord- och skogsbruksministeriet börjat tolka kriterierna för miljöavtal för jordbruk strängare än tidigare och lagt mer vikt på foderproduktionen och på vilka växter som räknas som foderväxter.
Från och början av år 2023 ska betesmarkerna godkännas med 100 kvadratmeters noggrannhet. Nu ska alla områden granskas av NTM-centralerna och fältbesöken som inleddes 2023 fortsätter år 2024.
Tidsplanen upprör jordbrukarna som på grund av skötselavtalen redan nu sköter områden som de inte vet om de får stöd för.
Besluten om stöden kan för många jordbruk dra ut på tiden.
LÄS OCKSÅ
Korpobönder oroliga: ”Oansvarigt att plötsligt ändra på kriterierna!”Sträng linje upprör
Att Jord- och skogsbruksministeriet skärpt linjen till en av de strängaste i Europa får inte mycket förståelse. Inte på Forstsyrelsen heller som lyder under ministeriet och förvaltar bland annat Skärgårdshavets nationalpark där man jobbat hårt för att förhindra att en del av vårdbiotoperna växer igen.
Tuuli Meriläinen– Den stränga linjen är ett stort problem i skärgården där det finns många små mosaikartade och karga områden, som torparöarna Konungskär och Alskär, som har många bergklackar mellan de blomrika torrängarna. Om stödet blir mindre till sådana områden är risken stor att det inte täcker jordbrukarnas kostnader. Om skötseln upphör växer området igen och dess naturvärden går förlorade, säger Mussaari.
– Fokus borde vara på området som helhet eftersom målet med naturbetesstödet uttryckligen är att öka naturens mångfald.
Jord- och skogsbruksminister Sari Essayah har motiverat de strängare kraven med att myndigheterna inte besökt alla områden än och att stödsystemet ska vara mer rättvist för alla som får naturbetesstöd i Finland. Hon påpekar också att det finns områden som är så karga att det är oklart om djurens välbefinnande kan säkras.
”En skattkammare”
– Från ministeriets sida verkar det vara oklart vad naturbete är. I kargare områden är djurens antal anpassade till betet och i många fall flyttas djuren under sommaren, säger Katja Raatikainen, skyddsbiolog vid Forststyrelsen.
Till exempel den unika ön Jurmo, som är mycket karg och där djur betat sedan medeltiden, är ett exempel på områden som kan förlora mot ministeriets krav.
Både Mussaari och Raatikainen anser att det finns en oförståelse på ministeriet för att skärgårdens särdrag ställer särskilda krav på jordbruket och att de områden jordbrukarna sköter inte kan ligga i direkt anslutning till gården.
– Skärgårdens unika kulturlandskap är internationellt betydelsefulla och artmässigt är de skattkammare. Därför har skärgården fått status som biosfärområde och nationalpark. Det är de områden vars skötsel Finland bör finansiera först, säger Mussaari.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.