Behovet av krishjälp på nätet eller per telefon ökar kraftigt – många oroar sig för att en anhörig begår självmord
Antalet personer som ringer till organisationen för psykisk hälsa Mielis kristelefon har ökat dramatiskt de senaste åren. År 2019 var uppringningarna för första gången över 200 000, år 2021 var de 300 000, i fjol över 410 000.
Den främsta orsaken till samtalen var psykiskt illamående, men i fjol ökade också samtalen där uppringaren var orolig för en närståendes självdestruktivitet, skriver föreningen i ett pressmeddelande.
I fjol tog kristelefonen emot över 4 600 samtal som berörde oro för närstående. Det handlade oftast om föräldrars oro för ett vuxet barn.
Susanna Winter är Mielis chef för krisfunktionernas telefon- och internetverksamhet.
Enligt henne är lättillgängliga tjänster som kristelefonen, en central del av det system som arbetar med att förebygga självmord.
– I kristelefonen diskuteras självdestruktivitet i genomsnitt 16 gånger per dygn. Vanligen är resultatet av samtalen gott också i akuta situationer. Trots att kristelefonen och chatten är avsedda att fungera som en engångshjälp är det många som söker hjälp flera gånger, till exempel medan de väntar på att inleda en vårdrelation inom den offentliga vården eller när krisen blir långvarig, säger Winter i pressmeddelandet.
Också på svenskt håll har man tagit emot fler samtal än tidigare, säger Camilla Björk , koordinator för den svenskspråkiga linjen.
– I fjol märkte vi en tydlig ökning av samtal och att de självdestruktiva samtalen ökade. Många av dem som ringer gör det för första gången men det finns också de som ringer flera gånger, säger Björk.
Olustkänslor och särskilt ångest var den främsta orsaken till att man tog kontakt, både när det gäller kristelefonen och krischatten. Den näst största orsaken var relationsproblem, till exempel i samband med att en parrelation tog slut.
Det behövs fler frivilligarbetare
Vid sidan av professionell personal har det alltid funnits en betydande grupp utbildade frivilligarbetare på Mieli. I fjol besvarades över 40 procent av samtalen av frivilligarbetare.
För att kunna hantera det ökande hjälpbehovet behövs flera frivilligarbetare, säger Winter.
– Det är givande att ha jour men det är också ett krävande frivilligarbete. Därför ser vi till att alla jourhavande är lämpade för uppgiften, och vi ger dem god utbildning och bra stöd. Vi utvecklar och utökar utbildningen av jourhavande för att så många intresserade som möjligt ska kunna bidra med sin insats, säger Winter.
Det finns också frivilliga som jobbar på svenska, säger Camilla Björk, koordinator för den svenskspråkiga linjen.
– Vi har i dag frivilligarbetare på svenska runt om i Finland trots att den koordineras från Österbotten. En stor drivande faktor kan vara att man själv upplevt hur viktigt det är att få hjälp på det egna modersmålet, säger Björk.
Mielis kristelefon ger samtalshjälp till krisdrabbade, i förtroende och anonymt. Den finska kristelefonen svarar dygnet runt på nummer 09- 2525 0111.
Den svenska telefonjouren är öppen måndagar och onsdagar mellan klockan 16 och 20. På tisdagar, torsdagar och fredagar svarar på samtal mellan klockan 9 och 13.
Den finskspråkiga krischatten är öppen på nätet måndag–onsdag klockan 15–19 och torsdagar 15–21.
Förutom på svenska och finska svarar kristelefonen på engelska, ukrainska och ryska. Tiderna när man får svar på de andra språken finns på adressen mieli.fi
Då kan du ringa kristelefonen
- Ditt liv just har förändrats och du mår dåligt
- Du har varit med om en uppskakande händelse.
- Du upplever att du inte ensam klarar av rädslan, oron eller sorgen.
- Du har självdestruktiva tankar.
- Du är orolig för en närstående.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.