Förflytta dig till innehållet

Ångest och ensamhet orosmoln på Kimitoön efter THL-enkät

Ensamhet, ångest och övervikt – det plågar en stigande andel av eleverna i årskurs åtta och nio på Kimitoön. Flera frågor i THL:s Hälsa i skolan-enkät som handlar om psykiskt välmående får rätt dåliga resultat på Kimitoön.

Speciellt den höga andelen som säger sig lida av måttlig eller svår ångest oroar Jaana Eriksson, koordinator för ungdomsarbete och Bosse Ahlgren, välfärdskoordinator.

man och kvinna vid ett bordEmilia Örnmark
Jobbar med unga. Jaana Eriksson är koordinator för ungdomsarbete. Bosse Ahlgren är fritidschef och välfärdskoordinator.


Kurvan går brant uppåt jämfört med 2021, speciellt bland pojkarna. Av eleverna i årskurs åtta och nio säger 26 procent att de lider av måttlig eller svår ångest (hela landet: 21 procent).

– Här finns en tydlig polarisering. De finns de som mår jättebra och de som mår dåligt, säger Ahlgren.

Samtidigt visar Kimitoön nämligen fina siffror på frågan "Nöjd med livet för närvarande". 67 procent av årskurs åtta och nio säger sig vara nöjda, vilket dock är en något lägre andel än 2021.

Unga drar parallell mellan ångest och coronan

Gällande ångesten säger de representanter från Kimitoöns ungdomsparlament som ÅU har pratat med att coronan fortfarande spelar in. Enkätresultatet förvånar inte dem.

– Den tiden var svår för mig. Problemen finns kvar från den tiden och de dröjer länge att lösa dem. Det handlar om ångest, depression, stress och utmattning, säger Johan Santalahti, som går tredje året i gymnasiet.

ung man vid dörren till ett klassrum där en lektion pågårEmilia Örnmark
Johan Santalahti från Kimitoöns ungdomsparlament.

Han beskriver vidare de fem månaderna utan social kontakt som en käftsmäll för den sociala kompetensen.

Många har inte några nära vänner

Även om lite färre elever i årskurs åtta och nio nu svarar att de inte har några nära vänner reagerar Ahlgren på att andelen fortfarande hög. Kimitoön ligger här på nästan 14 procent då hela landet uppvisar siffran 10,5 procent.

– Det kan ha att göra med att vi har många skolor och många små klasser, säger Ahlgren och syftar på att det då kan vara svårare att hitta en vän.

Kommunen har flera organ för åtgärder

Dock står Kimitoön inte handfallen. Inom kommunen har redan en längre tid funnits en välfärdsgrupp som jobbar med bland annat dessa frågor och inom Unicefs modell som barnvänlig kommun finns en arbetsgrupp som jobbar specifikt med ensamhet.

– Alla som har med barn och unga att göra bör ta sitt ansvar, säger Ahlgren.

Siffran för mobbning borde vara noll

Också kurvan för mobbning (åk 8 och 9) pekar åt fel håll gällande Kimitoön, fast det tycks vara gemensamt för alla ÅU:s jämförelseorter. Högstadierna på ön ligger här på 7,4 procent.

Bland årskurs fyra och fem har dock mobbningen minskat från 7,7 procent år 2021 till 5,7 procent 2023.

– Siffran skulle kunna vara noll, säger Ahlgren.

Medan till exempel ökande övervikt är något konkret att jobba med ser Eriksson och Ahlgren att det mentala måendet är betydligt svårare att komma åt. Då problemen väl uppdagas är det sent.

– Vi borde jobba i en sådan riktning att vi förebygger dessa problem, säger Ahlgren.

Han konkretiserar med exemplet att i lagsporterna är det viktigt att andan är den rätta.

– Alla ska bli hörda och alla ska veta att de är viktiga.

LÄS OCKSÅ

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter