Åbolärare slår larm: Våldsamma och stökiga elever behöver mer hjälp – ett förslag på lösning finns
Stökiga och våldsamma elever i Sirkkala skola och S:t Olofsskolan i Åbo behöver få mer hjälp och stöd.
Det konstaterar svenska sektionen vid bildningsnämnden i Åbo.
Sektionen ger sin välsignelse till att biträdande rektor Johanna Lindfors, som har ansvar för smågrupperna i Sirkkala skola och S:t Olofsskolan, i samråd med andra kan fortsätta planera nya lösningar.
Specialskola kunde vara en lösning
Lärarna i smågrupperna anser att den bästa lösningen skulle vara att den finska specialskolan Mikaelin koulu skulle ha svenskspråkiga lärare, som kunde ta emot svenskspråkiga elever.
I Mikaelin koulu går elever med stora individuella stödbehov.
Lärarna i de svenskspråkiga smågrupperna anser att Mikaelin koulu har lämpliga lokaler och en heltäckande och konsekvent pedagogik som omfattar hela skolan.
– Det gör att elever som reagerar med beteende får en lugnare vardag och goda förhållanden för bästa inlärning, skriver de i ett brev till den svenska direktören för fostran och undervisning.
Brevet behandlades av svenska sektionen, som alltså ger klartecken för att arbetet med att hitta nya lösningar för de svenska eleverna fortsätter.
Våldsamma och stökiga elever är en stor utmaning
I brevet skriver Lindfors att de svenskspråkiga skolorna i Åbo i dag gör sitt bästa för att ta hand om alla elever så att de får det stöd de behöver.
En stor utmaning är de elever som reagerar med våldsamt och stökigt beteende.
Då hjälper inte smågruppsundervisning.
– För tillfället löses de här situationerna med att en vuxen försöker ta hand om eleven enskilt. Personalen är under hård press då de under ogynnsamma omständigheter försöker göra så gott de kan, skriver Lindfors i brevet.
Tungt att orka för personalen
De här ”ytterst utmanande” arbetsuppgifterna har lett till att flera i personalen, både lärare och handledare, har bytt uppgifter.
Samtidigt betonar lärarna att också elever som reagerar med beteende har rätt att få undervisning i en grupp som har den bästa expertisen på att hantera och erbjuda undervisning för den här typen av utmaningar.
– I dag blir elever som reagerar med beteende ofta ensamma i våra skolor med sina egna särlösningar, skriver lärarna.
Inför specialklasser igen som det var förr för dem som har bl.a inlärningsproblem, hyperaktiva och med x-syndrom. Det låter bra med inklusivitet men när det inte fungerar i praktiken och får följder för ALLA när läroplanen börjar gå efter de som inte hinner med i normal takt.
Ännu för 10 år sedan så talade man om hur bra den finska grundskolan är, men gått stadigt neråt med åren när allting skall vara ”inkluderande och jämställd”.
En annan orsak till nedgången kan vara att sk. gammaldags lärande där läraren är föreläsare och förklarar har gått till att läraren skall vara en handledare åt eleverna samt klasslösa klasser.