Förflytta dig till innehållet

Ny lotsningslag skakar om bogserbåtsbranschen – ”Vi vet inte om vi kan fortsätta i höst”

Jacob Hjortman
man står framför en bogserbåt
Björn Jägerskiöld, branschchef för Österled, vet inte om företaget kan fortsätta verksamheten i höst i och med att den nya lagen träder i kraft.

Bogserbåtsbranschens framtid är hotad av den nya lotsningslagen som träder i kraft den 1 september, i och med att kravet för lotsningsplikt skärps.

– Just nu vet vi inte hur hösten kommer se ut, eller om vi över huvudtaget kan fortsätta verksamheten i höst, säger Björn Jägerskiöld, branschchef på bogserbåtsföretaget Österled.

I maj samlades alla bogserbåtsföretag i Finland till ett möte för att diskutera situationen tillsammans med representanter för Transport- och kommunikationsverket Traficom och lotsningsföretaget Finnpilot.

– Det är exceptionellt att alla konkurrenter samlas under samma tak. Man vet att det är allvarligt när det händer, säger Jägerskiöld.

färja bogserasBjörn Jägerskiöld
Färjorna bogseras när de skall flyttas eller repareras. Bogserbåtsföretagen är viktiga för skärgården.

Strikta krav för lotsplikt

Den nya lotsningslagen har utarbetats för att öka säkerheten inom sjöfarten. Enligt lagen är alla fartyg över 50 meter skyldiga att anlita en lots när de rör sig i lotspliktiga områden. För bogserarna kommer lotsplikt att gälla när fartygskombinationens totala längd överskrider 50 meter.

Det är en stor skillnad jämfört med nuvarande lagstiftning. I dag får bogserbåten vara 50 meter lång och det som bogseras kan vara upp till 110 meter långt lutan lotsplikt. Totala fartygskombinationen kan alltså vara upp till 160 meter lång utan att behöva lots, men efter 1 september är gränsen 50 meter.

De bogserbåtar Österled har är mellan 24 och 50 meter långa. Företaget har även en pråm som är 60 meter lång. Med den transporterar de till exempel virke från skärgården när virkesbilar inte kan köra ut det.

Virke transporteras på en pråmBjörn Jägerskiöld
Här transporteras stora mängder virke som motsvarar tiotals virkesbilar.

– Lagen innebär att vi skulle behöva ha lots för runt 85 procent av alla uppdrag vi tar. I praktiken är det nästan omöjligt att ha en lots ombord hela tiden. Många bogseringar räcker flera dygn. Det skulle bli så dyrt att det riskerar göra hela branschen olönsam. Jag uppskattar att vi förra året skulle behövt ha lots 200 dagar enligt de nya lagarna, säger Jägerskiöld.

Omfattande prov för att få befrielse från lotsplikt

Det är möjligt för fartygen att få befrielse från lotsplikt om besättningen ombord har avlagt områdes- och farledsspecifika certifikat.

Dessa certifikat ersätter linjelotsbreven i den gamla lotsningslagen. Men också det alternativet medför en osäker framtid för branschen.

Detta på grund av att bogserbåtarna rör sig långa sträckor längs hela finska kusten. Deras rutter går då genom flera olika lotsningsområden.

– Vi behöver skilda certifikat för de olika lotsningsområdena. Om vi till exempel kör virke till Kotka behöver vi certifikat för fem olika områden, säger Jägerskiöld.

Varje certifikat innebär teoriprov, simuleringskörning och uppkörning. Österled har ungefär tio anställda och merparten av dem skulle behöva ta certifikat för alla områden.

Dessutom behöver de skilda certifikat för de olika bogserbåtarna eftersom befrielse från lotsplikt endast gäller för det fartyg skepparen avlagt proven med.

man läser tjockt kompenie med papperJacob Hjortman
Björn Jägerskiöld studerar de omfattande kraven för att få befrielse från lotsplikt. Kraven är omöjliga att uppfylla för bogserbåtsföretagarna.

– För att över huvud taget kunna bedriva vår verksamhet måste åtminstone fem personer ha certifikaten, men bäst är det om alla skepparna har det. Prislappen för certifikaten kommer vara astronomiska för oss, säger han.

Det är oklart hur mycket certifikaten skulle kosta. Men Jägerskiöld säger att bara simuleringarna kan kosta flera tusen euro.

För att få certifikat för ett område eller en farled krävs också en viss erfarenhet av att ha navigerat på området. Det är ett mindre problem för fartyg som kanske bara rör sig i en farled i finska vatten.

Men för bogserbåtsföretagen är det omöjligt för skepparna att få tillräckligt med körgånger på ett område, eftersom att de kör långa sträckor med olika skeppare.

– Enda lösningen för oss att klara av situationen skulle vara att skepparna med lång erfarenhet kan ansöka om lotsbefrielse för hela landet och för alla bogseringsbåtar utan simulatorkörning, övningskörningar och uppkörningsprov, säger Jägerskiöld.

Ovissheten om hur de kommer kunna bedriva verksamheten gör att det är svårt att planera hösten.

– Jag skickar nog offerter men måste alltid tillägga att vi inte vet om det är möjligt att köra eller hur dyrt det blir, säger han.

Branschen har inte hörts i lagberedningen

Medan vi samtalar i hamnområdet där Österled har sina fyra bogserbåtar ansluter Jussi Keveri, vice vd på bogserbåtsföretaget Alfons Håkans, till intervjun via telefon.

På Alfons Håkans har man samma oro inför framtiden. Keveri ser inte heller någon lösning för hur lagen skulle kunna tillämpas så att de kan fortsätta verksamheten.

stora propellrar transporteras med pråmBjörn Jägerskiöld
Österled bogserar delar till Meyer Turku. När lasten är för stor för att transporteras på vägar sköts den av bogserbåtarna.

Alfons Håkans fick ta del av lagförslaget tidigt i lagberedningen för att branschen skulle få en chans att komma med synpunkter. I det skedet fanns inga förändringar i lagen som skulle påverka bogserbåtarna.

– Vi hördes därför inte under den senare processen när lagen gick vidare. Det kom som en enorm chock för oss när vi insåg hur det blivit och att det då var för sent för att göra någonting åt det, säger Keveri.

Lotsarna har endast kompetens att lotsa på farleder

Björn Jägerskiöld säger att branschen ofta har större kännedom om farvattnen än lotsarna eftersom lotsarna enligt nuvarande lag endast lotsar på farleder.

– Vi måste ofta navigera utanför farlederna och vi gör egna lodningar för att kartlägga djupet. Ibland kör vi där det inte borde vara möjligt att köra enligt sjökorten. För sådana ställen blir det nog svårt att hitta en lots, säger Jägerskiöld.

Det blir ett problem om bogserbåtsföretagen endast kan köra enligt de farleder lotsarna nu kan lotsa i. De kan behöva köra utanför farleder, till exempel för att bogsera muddringsverk eller lasta virke ute i skärgården som ska transporteras med pråm.

Lotsarna behöver utbildas för att få kompetens för de nya lotsningsområdena.Tidigare har det krävts att lotsarna har en farledsspecifik styrsedel, och de ersätts nu med områdesspecifika lotsningscertifikat. Finnpilots inleder utbildningen i september när lagen träder i kraft.

flera farkoster bogserasBjörn Jägerskiöld
Ofta bogseras flera farkoster samtidigt efter varandra. Då kan totala längden bli mycket lång.

Sanna Sonninen, lotsningsdirektör på Finnpilot, uppskattar att det kommer att ta två till tre år innan alla lotsar har avlagt sina lotsningscertifikat för de nya lotsningsområdena.

– Det är i stor utsträckning möjligt att navigera längs Finlands kust med de nuvarande lotsade farlederna. När lagen träder i kraft prioriterar vi att i första hand utbilda lotsar för de farleder där våra kunder behöver lots, säger Sonninen.

Tidigare minister lovade att åtgärda problemet

Sandra Bergqvist (SFP), som satt med i kommunikationsutskottet när lagen bereddes av kommunikationsministeriet, beklagar att problemet inte uppmärksammats tidigare.

– Det här problemet uppdagades efter att lagen godkänts i riksdagen. Då kan man inte längre ändra lagen. Jag och några andra från SFP påtalade problemet för dåvarande kommunikationsminister Timo Harakka (SDP). Han lovade åtgärda det med en förordning, säger Bergqvist.

En förordning kan statsrådet godkänna utan att den tas upp i riksdagen, vilket betyder att den kan behandlas relativt snabbt. Men nu har en ny kommunikationsminister med nya specialmedarbetare tillträtt och det är oklart hur arbetet med förordningen kommer att framskrida.

ÅU har sökt kommunikationsminister Lulu Ranne (Sannf) för en kommentar.

Dela artikeln

3 kommentarer: “Ny lotsningslag skakar om bogserbåtsbranschen – ”Vi vet inte om vi kan fortsätta i höst”

  1. Anders Isaksson skrev

    Den kommande lotsningslagen är nog ett riktigt praktexempel på förvaltning där lagar bereds i hemlighet i kabinetten eller åtminstone i största möjliga tystnad och utan interaktion med berörda aktörer på fältet. Eller i varje fall med största delen av aktörerna, nån form av agenda har här ju tydligt funnits bakom lagen som man då önskat förverkliga.
    Tyvärr är det inte bara bogseringsbolagen det här berör utan även den mindre kustsjöfarten med fartyg i storleksklassen upp till 70 meter längd kommer att påverkas.
    I festtalen och strategierna talas det ofta vackert om att flytta trafiken från gummihjul till vatten men i praktiken gör man ingenting för detta utan motarbetar tvärtom syftet ifråga.
    På samma sätt som för Österled är framtiden oviss för den som sysslat med skutfart och vi vet i nuläget inte heller om vi kan fortsätta eller inte. Undertecknad har fört fartyg i skärgården sedan 1995 och har försökt föra en dialog med myndigheterna om erhållande av sk PEC dvs befrielse från användande av lots. Men denna dialog är ytterligt ensidig då berörda myndighet inte svarar.

  2. Ralf Karlson skrev

    Samtidigt håller man på att planera distanslotsning i sjösäkerhetens namn, då det helt enkelt inte finns tillräckligt med lotsar.
    Så här går det när inte ens ansvariga myndigheten vet vad det är frågan om.
    Detta kan man vänta sig i ”sjöfarts”-landet Finland, det finns verkligen annan sjöfart än färjetrafiken!!!

  3. Jan Enkvist skrev

    Se så det kan bli….
    Här har åter en massa expertis suttit i flera år och ” klokat” ihop sig och så får man detta bedrövliga resultat. Får en att undra hur många andra ”missar” man fått in i lagen. Om man verkligen haft som mening att få dessa bogseringar lotspliktiga så kan det inte varit branchfolk i gruppen. Verkar mer som om det lobbats från tilltänkta utbildare.
    Kan det vara så svårt att göra något rätt nuförtiden? Lite mer praktiskt tänk i vardagen önskas av våra byråkrater.

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter