Spänd stämning på Utö – invånare är rädda för att gå miste om sina hem då flera fastigheter ska säljas
En inflammerad tvist om en stor fastighetsaffär har blossat upp på Utö. Utö hembygdsförening har på sitt årsmöte den 1 juli beslutat att sälja fyra av Öjar utvecklings fastigheter på ön.
Öjar utveckling ägs till hundra procent av föreningen. Fastigheterna ska säljas på auktion där endast medlemmar i hembygdsföreningen får delta.
De fastigheter som ska säljas har hyrts ut till inflyttade Utöbor som nu oroar sig för att deras hyreskontrakt sägs upp efter att fastigheterna har sålts.
Hyresgästerna är kritiska till försäljningen
Ilkka Lähteenmäki är en av hyresgästerna. Han har bott heltid på Utö i åtta år och har inte kvar någon lägenhet på fastlandet. Han och de övriga hyresgästerna informerades om försäljningen genom ett brev som damp ner i postlådan kring midsommaren.
Han är kritisk till att informationen nådde hyresgästerna först nu, trots att hembygdsföreningen redan för ett år sedan gav Öjar utveckling i uppgift att utreda försäljningen av bolagets egendom.
– Vi skulle gärna ha varit med och diskutera frågan och komma med förslag på hur man kunde gå vidare och vad man kunde göra för att hjälpa Öjar utveckling och få deras ekonomi i skick.
Ett sätt att öka inkomsterna skulle vara att höja hyrorna, men enligt Lähteenmäki har det inte ens gjorts några indexjusteringar av hyrorna under de åtta år han har varit Utöbo.
– Jag är säker på att många av hyresgästerna är villiga att betala en högre hyra för att kunna bo kvar i sina lägenheter.
Jag kan inte låta bli att tänka att man på det här sättet vill försäkra sig om att fastigheterna säljs till Utösläkterna eller deras ättlingar.
Ilkka Lähteenmäki
Han ifrågasätter också beslutet att endast hembygdsföreningens medlemmar har möjlighet att delta i auktionen. Själv är han helt finskspråkig och har därför inte deltagit i den svenskspråkiga föreningens verksamhet, något som han nu ångrar.
– Jag tror inte på konspirationsteorier men kan inte låta bli att tänka att man på det här sättet vill försäkra sig om att fastigheterna säljs till Utösläkterna eller deras ättlingar som i huvudsak jobbar och bor på fastlandet och endast använder fastigheterna som fritidsbostäder eller för kortare perioder.
– Vid liknade fastighetsaffärer brukar man först fråga om hyresgästerna är intresserade av att köpa bostäderna, men så har man inte gjort i det här fallet. I stället drar man nu mattan undan oss.
Lähteenmäki hoppas att man ännu kan nå en lösning som gör det möjligt för hyresgästerna att bo kvar i sina lähenheter.
Bostäderna säljs som uthyrda, men det finns inga garantier för att de nya ägarna vill ha kvar de gamla hyresgästerna, säger Lähteenmäki. Tvärtom så upplever han och andra hyresgäster att förhållandet mellan Utöborna och de inflyttade inte är det bästa.
En hyresgäst säger till exempel att vissa Utöbor inte ens hälsar på hen då de möts på byvägen.
I en lång skrivelse till hembygdsföreningen inför årsmötet beskriver hyresgästerna sin oro för framtiden och vilka konsekvenser försäljningen kan få för Utö och dess befolkning.
Bland annat består öns första responsgrupp av hyresgäster och många av dem har grundat företag som jobbar med service och underhåll av fastigheter och infrastruktur.
Man är också orolig för hur det ska gå om de barnfamiljer som nu bor i hyreslägenheterna tvingas flytta bort: hur går det med öns livskraft om även barnfamiljerna förlorar sina hem, om nya barnfamiljer inte flyttar in, om kontinuiteten raseras och skolan stängs, frågar man sig i skrivelsen.
Ingen omröstning om bordläggning
Sari Lapinleimu var en av hyresgästerna som deltog i hembygdsföreningens årsmöte.
– Vi fick ingen information om försäljningsplanerna på förhand och i möteskallelsen fanns inte heller det material som presenterades på mötet. Det gavs inte tid eller möjlighet att diskutera alternativa lösningar och jag hade gärna sett att vi skulle ha fått se en noggrannare utredning över vad försäljningen innebär på lång sikt.
Lapinleimu föreslog att ärendet bordläggs tills nästa årsmöte så att det skulle finnas tid att grundligt utreda frågan och att alla Utöbor och aktörer som är verksamma på ön skulle höras. Förslaget understöddes av flera medlemmar men trots det röstades det aldrig om en bordläggning, säger Lapinleimu.
– Jag känner inte till detaljerna i föreningslagen, men det känns inte som ett korrekt förfarande.
Hembygdsföreningens ordförande ger inga kommentarer
Hembygdsföreningens ordförande Emilia Grüssner ger ingen intervju till ÅU och svarar inte på frågor om varför fastigheterna ska säljas, varför endast hembygdsföreningens medlemmar får delta i auktionen eller varför hyresgästerna inte har informerats om planerna.
Hon hänvisar till en intervju som hon gett till Yle Åboland. Där säger hon att försäljningen av fastigheterna främst beror på ekonomiska orsaker och att det är dyrt för ägaren att hålla husen i skick.
– Vi har kommenterat allt vi vill kommentera till Yle och tänker inte desto mera gå in på det här. Om någon frågar mig personligen kan jag svara men jag vet inte vad det är för vits att blåsa upp saken i medierna.
Hon säger att frågan om en bordläggning nog diskuterades på årsmötet, men att det inte gavs ett konkret förslag att bordlägga ärendet.
– Hyresgästerna kanske upplever att frågan kom upp, men det gjorde den inte.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.