Finland byter skepnad – rödgrönt byts mot alla nyanser av blått

Förändringar är en oundviklig följd av ett demokratiskt val.
Det är liksom hela idén med val. Folket väljer sina representanter och de i sin tur gör vad de kan för att prägla den kommande politiken så mycket som möjligt.
Finland som vi känner det kommer inte längre att vara det samma om Samlingspartiets Petteri Orpo lyckas sy ihop en regering med sitt eget parti, Sannfinländarna, SFP och KD.
Invandringspolitiken har varit en svår fråga att nå enighet i.
Regeringsprogrammet innebär en radikal skärpning när det gäller Finlands förhållande till människor från andra länder.
Om den här åtstramade politiken är en kompromiss, som förhandlarna från alla partier har kunnat gå med på, kan man bara undra hur ursprungsförslagen från Sannfinländarna har sett ut.
Några exempel: Finlands flyktingkvot krymper från årets 1 050 personer till 500 per år.
Socialskyddet för invandrare ska skilja sig från andra finländares socialskydd.
Kraven för att få permanent uppehållstillstånd skärps.
Också den tid man ska ha bott i Finland för att kunna bli medborgare förlängs med flera år.
Det räcker inte längre med språkkunskaper utan ett språkprov införs.
Också ett medborgarskapsprov införs.
När det gäller familjeåterförening skärps definitionen på familj, så att en återförening bara gäller en make eller maka samt barn.
De här åtstramningarna ska införas snabbt.
Orpos regering betonar de krav som i fortsättningen ställs på någon som kommer till Finland, och inte en invandrares rättigheter.
Också den som redan har fått asyl i Finland kommer att kontrolleras med några års mellanrum.
Om det anses att behovet av skydd inte längre föreligger visar regeringen Orpo med stöd av människorättspartier som SFP och KD tydligt var utgången finns.
Det blåser isande kallt och snålt i värmeböljans Finland.
Arbetstagare som insjuknar stannar härefter hemma den första sjukdagen på egen bekostnad.
Dels kommer det att leda till att också den som har till exempel coronasymptom kommer att ta sig till jobbet och hosta runt, eftersom det blir dyrt att stanna hemma.
Vad det i sin tur betyder av negativa spiraler av sjukfrånvaro på arbetsplatser och i till exempel skolor är inte svårt att förutse.
Dels är det här orättvist. De som drabbas värst är de som jobbar inom låglönebranscher som sjukskötare, vårdare inom äldreomsorgen, de som jobbar inom småbarnspedagogiken, busschaufförer och städare, till exempel.
De kan inte jobba på distans en enda dag, hur sjuka de än skulle vara. Varför vill den blivande regeringen straffa låglönejobbarna med att ta av deras redan skamligt låga löner vid sjukdom?
Däremot kommer det här aldrig att drabba till exempel statsministern, andra ministrar och riksdagsledamöter och många andra med relativt höga löner, som kan ta sin dator och jobba hemifrån till och med från sjuksängen om så skulle behövas.
Om alla partier godkänner det nya regeringsprogrammet kommer det att innebära att Finland byter skepnad.
Det rödgröna byts mot alla nyanser av blått och i vissa fall lyser det mörkblå i ett starkt och kallt ljus.
Och om någon har glömt – det var det här som finländarna valde.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.