Förflytta dig till innehållet

Ny metod på Novia ska hjälpa socialt utsatta barn – de får öva på känslor med vänliga figurer

Maja Meurman
Två personer tittar på djurfigurer i trä.
Projektledare Lena Storbacka-Järvinen och Minna Holmström som jobbat på samarbetsdaghemmet Lyckobo visar Djurvännerna i trä, som de yngre barnen gillar att leka med.

Yrkeshögskolan Novia har under ett treårigt omfattande projektarbete hittat en ny metod att stödja socialt utsatta barn inom småbarnspedagogiken.

Metoden ”Resursstarka barn” inkluderar figurer som nyfikna Valle och spralliga Lilla, och ska hjälpa barn att sätta namn på känslor och förstå sitt egna och andras beteende.

Öva på känsliga situationer

Materialet som daghem och familjer kan få till sitt förfogande består bland annat av olika spel, känslotavlor och diskussionsunderlag.

– Med materialet kan man på daghemmet eller hemma öva på olika sociala situationer, så som en konflikt med ett annat barn, berättar Eva Juslin, som är projektansvarig.

I en av övningarna får barnen med hjälp av ett lösningsstöd välja vad som skulle få dem att känna sig bättre i en särskild situation. Att på förhand öva på situationer och lösningar kan hjälpa då en verklig konflikt uppstår.

Situationerna man övar på är vardagliga och kan handla om att barnen tycker det är jobbigt att gå till dagis eller klä på sig ytterkläderna.

Två kvinnor framför "resursstarka barn" skylt.Maja Meurman
Projektledare Lena Storbacka-Järvinen och projektansvarig Eva Juslin har jobbat med projektet i över tre år.

Lättare att identifiera sig med ett djur

Syftet med metoden är att barnen ska utveckla sina sociala och emotionella färdigheter. Att som barn öva på var i kroppen olika känslor känns och hur de tar sig uttryck hos en själv och andra är enligt Juslin viktigt för barnens utveckling.

Bilder av ”Djurvännerna” i olika situationer och med olika känslor används som ett sätt för barnen att konkretisera och känna igen känslor. Genom dem kan barnen öva på hur de skulle reagera om ett annat barn visar samma känsla.

– Barnen kan ha lättare att identifiera sig med ett djur än med en annan människa, särskilt om personen är av ett annat kön. Det kan också vara lättare för barn att förklara hur en annan person borde ha gjort i en situation än vad man själv borde ha gjort annorlunda, säger Malin Helenius, som är en av de studerande som varit med i projektet.

Små bilder av djur som uttrycker olika känslor.Maja Meurman
Barn kan lära sig att känna igen känslor hos sig själva och andra genom att se på figurer de gillar och kan identifiera sig med – djur.

Materialet måste vara inbjudande

Socionomstuderande Edith Wärnhjelm berättar att metoden innebär att man fokuserar på barnens styrkor och utmaningar.

– Materialet ska hjälpa barn att känna igen känslor och vardagliga situationer där de behöver hjälp. Då man vet vad ett barn har svårt med kan man fokusera på att stärka de resurser barnet behöver, berättar Wärnhjelm.

Barn kan ibland bli obekväma med att diskutera känslor, så inbjudande material som kombineras med lek kan därför hjälpa. Wärnhjelm berättar att barnen särskilt uppskattat sagostunder och utomhusspel.

Två studerande vid ballongknippe.Maja Meurman
Studerande Edith Wärnhjelm och Anna Ring säger att man kan stärka barns självförtroende genom att fokusera på deras resurser hellre än svagheter.

Projektgruppen har samarbetat med olika daghem i regionen, bland annat daghemmet Lyckobo i Åbo. Barnen i samarbetsdaghemmen har haft en viktig roll i utvecklingen av materialet, då de fått testa det och uttrycka sina synpunkter.

Minna Holmström jobbade på Lyckobo daghem då projektet utvecklades.

– Barnen gillade djurfigurerna och det var lätt att närma sig barnen med dem. Jag tycker att metoden var ett bra sätt att sätta namn på känslor och öva på hur barnen kan uttrycka sig och samarbeta med varandra, säger hon.

Metoden är även ett sätt att förstärka kommunikationen mellan hemmen och daghemmen. Materialet finns på nätet för vem som helst att använda.

Tre personer tittar på material för barn.Maja Meurman
Med hjälp av diskussionsunderlag kan barnen diskutera utmanande vardagssituationer med sina föräldrar, berättar studerande Emma Westerdahl, Ida Westerlund och Emilia Werner.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter