Mikael Heinrichs 04.04.2023 19:01

Ett forskningsteam på 30 personer följer under två somrar med hur skarven beter sig på videoupptagningar och med hjälp av GPS-sändare.

Förra sommaren hade teamet sammanlagt åtta kameror utplacerade vid fiskodlingar och fem kameror vid ryssjor längs kusten från Luvia i Satakunta till Vederlax alldeles intill den ryska gränsen. Kamerorna filmade dygnet runt från mitten av juni till slutet av oktober för att samla in data om hur många skarvar och gråhägrar som tar fisk ur fiskodlingskassarna och ryssjorna.

Under ledning av projektchef Mats Westerbom vid Naturresursinstitutet Luke håller hans team med förstärkning både från Åbo universitet och från Novia på att kartlägga dels hurudana direkta förluster skarven (och gråhägern) orsakar fiskerinäringen och dels var skarven helst jagar sitt byte och hur de rör sig i relation till sina kolonier.

Westerbom poängterar att man i det här skedet bara har väldigt preliminära resultat eftersom projektet fortsätter fram till det här årets slut, men man har nu gått igenom största delen av fjolårets data.

– Det vi kommit fram till så här långt ska tas med en nypa salt, de slutliga resultaten blir klara först i slutet av det här året efter att vi samlat in data fram till slutet av augusti.

Det som teamet åtminstone har kunnat notera är att skarven och gråhägern fångar fisk också nattetid.

Arbetsdrygt projekt

Skarvens flexibilitet då det kommer till var och när den jagar gör jobbet extra utmanande, eftersom materialet gås igenom manuellt. Någon tittar med andra ord på en statisk kamerabild i flera timmar om dagen för att samla ihop informationen.

För att man ska kunna analysera det man samlat in inom rimlig tid, har man ändå valt ett intervall på var sjätte dag för insamlingen.

Skicklig och flexibel jägare

Kamerorna som används är självgående och är utrustade med solceller som ser till att de hålls igång. Materialet skickas till en server över mobiluppkoppling och analyseras sedan.

På de korta videoklipp som Westerbom visade upp under seminariet såg man hur fräcka – och skickliga – fåglarna var på att fånga fisk trots att en del av fiskodlingskassarna var utrustade med olika skyddsnät. Fåglarna lär sig precis hur de ska bete sig för att ta sig in under nätet där de kommer åt – och ta sig upp igen.

GPS-sändare analyserar rörelser och dyk

I maj ska man dessutom fånga in 40 skarvar för att utrusta dem med GPS-sensorer så att man kan följa med hur de rör sig och hur de jagar. Sensorn har också en tryckmätare som kan ge uppgifter om hur länge och hur djupt fåglarna dyker då de fångar sin måltid för dagen.

Under 2019 genomfördes en liknande undersökning med ett mindre sampel på 25 fåglar.

Syftet med det här 1,25 miljoner euros projekt är att man ska kunna utveckla ett mer rättvist och fungerande system för ersättningar åt olika näringsidkare då fridlysta arter orsakar skador.

Mikael Heinrichs
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln