Snillrika sälskrämmor skyddar skärgårdens fiskar
Kim Lund– Sälen anses av många vara väldigt söt, men för yrkesfiskarna är den ett skadedjur som ser ryssjorna som restauranger.
Det säger Kim Varjo på Water and Marine Group (WMG) i Piispanristi. På gården ligger fyra pontonflottar utrustade med solpaneler och en ställning för ett litet vindkraftverk. I mitten står en grå låda med plats för ett litet batteri och teknisk apparatur.
Flottarna är mobila sälskrämmor som WMG i samarbete med Naturresursinstitutet bygger och säljer till yrkesfiskare och kommuner.
Flottarna är utrustade med en sond som sänks ned till önskat djup. Sonden ger med jämna mellanrum ifrån sig ett högfrekvent ljud som håller sälarna borta, förklarar Varjo.
– Skrämmorna kan till exempel ankras i närheten av ryssjor och om de placeras i smala sund eller inlopp till grunda vikar kan de stoppa sälarna från att simma till viktiga fiskeområden eller lekplatser.
NaturresursinstitutetForskningsingenjör Esa Lehtonen är den som leder projektet på Luke. Han säger att de flytande sälskrämmorna har motsvarat förväntningarna.
– Sälarna är ett stort problem för fisket, men tack vare sälskrämmorna har fiskarna bättre möjligheter att utöva sitt yrke. Också fritidsfiskarnas och sommargästernas chanser att få större fångster ökar då sälarna hålls borta från deras fiskeplatser.
De första flytande sälskrämmorna testades år 2018. Fyra pontoner placerades då ut vid sunden som leder till Nådendalsfjärden. Resultaten var goda visar Lukes rapport: Skadorna på näten var betydligt mindre jämfört med tidigare år, fångsterna var större och fiskarna hade färre skador är tidigare. Försöken med sälskrämmorna fortsätter fortfarande på samma område.
Erfarenheterna var positiva också då sälskrämmorna testades i Kotka skärgård sommaren 2019. Den ryssja som hade en sälskrämma bredvid sig gav en fyra gånger så stor laxfångst som jämförelseryssjan 2,5 kilometer därifrån.
Under två fångstsäsonger åren 2020–2021 i Bottenhavet och Finska viken var laxfångsterna i genomsnitt 64 procent högre i de ryssjor som var försedda med en sälskrämma än de som var utan.
Nya sälskrämmor med den senaste tekniken testas i Nådendal
Men sälarna är kloka djur och skrämmorna ger ingen hundraprocentig garanti för att fiskarna får vara i fred. Vissa individer kan eventuellt lära sig att simma med huvudet ovanför ytan för att undvika det störande ljudet, och det är också möjligt att hörseln hos äldre sälar har försämrats så att de inte hör det högfrekventa pipandet, skriver Lehtonen i en mellanrapport över projektet.
Sedan 2018 då projektet startade har tekniken gått framåt. Nu testas helt nya sälskrämmor, bland annat vid Ukko Pekka-bron och Särkänsalmi i Nådendal, säger Lehtonen.
– De här skrämmorna syns inte alls på ytan, utan dykare ankrar dem på havsbottnen där de piper på ett sätt som skrämmer sälarna. Den här nya metoden med den nyaste tekniken har gett goda resultat vid fiskodlingskassar i Skottland och jag tror att de kommer att fungera också här.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.