Sämre år för flera hamnar – enskilda faktorer helt avgörande i Hangö och Åbo, Dalsbruk undantag
Utvecklingen i den utländska frakttrafiken i slutet av året var enligt Finlands hamnförbunds färska statistik en besvikelse i många hamnar. Bland andra hamnarna i Hangö och Åbo har lidit av ett turbulent år.
Fredrikshamn-Kotka och Helsingfors hamnar är de största som behandlar olika sorters gods. Deras trafik omsätter 15 miljoner ton. I fjol var hamnen i Brahestad tredjes störst med 5,7 miljoner ton. Hangö hamn är i storleksklassen 5 miljoner ton tillsammans med Raumo, Björneborg och Karleby. Åbo hamn ligger i klassen 2 miljoner ton.
Hangö Hamn AbDe största hamnarna för rysk genomfartstrafik var Fredrikshamn-Kotka, Björenborg, Karleby och Hangö. Den ryska transitotrafiken minskade med en tredjedel och var nationellt klart under 6 miljoner ton i fjol.
I Hangö minskade transitotrafiken från 885 547 ton till 396 777 ton.
Den totala trafiken över Hangö minskade från 5,5 till 5,1 miljoner ton, det vill säga med drygt 7 procent. Enligt hamnens vd Anders Ahlvik beror det först och främst på sanktionerna mot Ryssland. I augusti i fjol stoppades antracithanteringen i Koverhar hamn.
– Det finns inga andra orsaker. Men vi gjorde historiens tredje bästa resultat i fjol så vi lyckades kompensera bortfallet bra med annan trafik.
Verksamhet pågår fortfarande i Koverhar men i betydligt mindre skala eftersom antracitvolymerna var dominerande.
– Vad som sker i kulisserna kan jag inte kommentera.
Eftersom man har mest linjetrafik är årets resultat enligt Ahlvik helt beroende av den globala ekonomin och dess följder på Finlands ekonomi.
– Jag lyssnade till Finlands Bank som sade att EU-området ser ut att klara sig undan en lågkonjunktur. Men det är förstås osäkert. Oberoende har vi ingen orsak att tro att året skulle bli dåligt.
Arkiv/Kim LundI Åbo där man legat på drygt 2 miljoner ton i ett antal år, sjönk volymen från drygt 2,3 miljoner ton 2021 till knappt 2 miljoner ton 2022.
Orsaken är enkel: Tallink Galaxy.
Passagerarfärjan som togs bort från Åbo–Stockholmlinjen i september i fjol hade en fraktkapacitet på totalt 2 000 meter per dygn (import och export).
– Det är lika med 700 km per år. Det är orsaken till nedgången. Vi kommer inte att ta igen det under 2023 men förhoppningsvis under 2024 och 2025. Jag tror personligen att vi kommer att landa på cirka 1,8 miljoner ton under 2023, säger Åbo hamns vd Erik Söderholm.
Arkiv/Emilia ÖrnmarkDet finns också hamnar som uppvisar en motsatt trend. Till exempel i Dalsbruk ökade volymen från 23 604 till 58 110 ton.
– Orsakerna till ökningen är många. Det handlar om Ukrainakrisen och att fraktpriserna sjönk, att Saima kanal stängdes och att trafiken på Östersjön ökat, säger Timo Kiviaho på Seaport Logistics som är operatör i hamnen.
I Dalsbruk behandlar man bland annat spannmål, träfiber och virke.
Arkiv/Kristoffer NöjdPassagerartrafiken har inte helt återhämtat sig till nivån före pandemin även om passagerarmängderna fördubblades i linjetrafiken i Helsingfors. Över Helsingfors hamnar reste 8,1 miljoner passagerare i fjol medan Åbo hamn hade 2,7 miljoner passagerare.
I februari började Stena Line köra mellan Hangö och Nynäshamn. Totalt reste 6 622 personer mellan Hangö och Nynäshamn i fjol. Det är i snitt cirka 20 passagerare per avgång. Av dem reste 2 649 i riktning Sverige och 3 973 i riktning Finland.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.