Nytt plusresultat hägrar i Raseborg – dags att diskutera sänkt skatt? ”Känns mer realistiskt nu”
– Ända sedan början av hösten har vi vetat att vi gör ett plusresultat men inte hur mycket. Jag måste tacka min föregångare och de förtroendevalda för god ekonomisk hushållning, säger stadsdirektör Petra Theman.
Enligt de preliminära bokslutsprognoserna kommer Raseborg att göra ett positivt resultat om 3,9 miljoner euro. Det budgeterade plusresultatet var 1,7 miljoner euro.
Stadens resultat är 3,2 miljoner och affärsverkets Raseborgs Vatten resultat 0,7 miljoner euro.
Arkiv/SPTEnligt Theman har resultatprognosen varierat det senaste halvåret. Det gäller inte minst Raseborgs specialsjukvård, den så kallade HUS-fakturan som steg successivt.
Staden har de facto anlitat HUS i mindre utsträckning än budgeterat. Men räkningen blir ändå relativt stor eftersom HUS inte kunnat producera så mycket som de borde kunna fakturera kommunerna för. I slutändan fick kommunerna dela på kostnaden för detta eftersom HUS-resultat skulle nollställas.
Ett annat osäkerhetsmoment var coronaunderstöden. Utöver detta var skatteintäkternas storlek en mer normal osäkerhetsfaktor.
Större skatteintäkter
De avvikelser i förhållande till budgeten man varit tvungna att jobba med är med andra ord coronaunderstöden som landade på 2,8 miljoner euro, HUS-räkningen där stadens andel blev 2,5 miljoner euro att betala (vilket är ungefär 1 miljon mer än väntat) och skatteintäkterna som var 1,4 miljoner mer än budgeterat.
De totala skatteintäkterna var 127 miljoner euro tack vare en ökad sysselsättning och större intäkter från samfundsskatter vilket enligt ekonomichef Jeanette Bäckström tyder på att det gått hyfsat för de lokala företagen.
Från 25 på minus till över 10 på plus
Enligt det preliminära bokslutet skulle det kumulativa överskottet landa på 10,3 miljoner euro. Detta är något av en bedrift eftersom staden som mest hade 25 miljoner i kumulativt underskott.
Staden investerade nästan 12 miljoner, mest i trafikleder som fick 1,8 miljoner. Svartå skolcentrum med 1,5, Ekenäs högstadieskolas nya kök med 1,1 och Södra viken med 1,1 miljoner euro var övriga stora investeringsobjekt.
Lånestocken per den 31 december är 107,7 miljoner euro vilket betyder 3 942 euro per invånare.
Fastighetsmassan bör ses över
Theman påpekar att de flesta kommuner har gjort bättre resultat än vanligt under de två senaste åren. Hon säger att en stor del av den ekonomiska hushållningen framöver kommer att handla om stadens fastighetsmassa.
– Med en minskad ekonomi klarar vi inte av att ta hand om en lika stor fastighetsmassa som förut.
Även om höjda räntor ett orosmoment så kunde det vara värre.
– Vi har exceptionellt bra ränteskydd så de höjda räntorna kommer inte att drabba oss lika hårt 2022 och inte heller 2023 som de drabbar många andra kommuner.
Bra resultat ger svängrum
– Det är inte kommunens uppgift att göra ett överskott. Men det är bra att det finns att ta till om det skulle gå på ett annat sätt än man beräknat. Det ger lite svängrum, säger stadsstyrelsens ordförande Anita Westerholm (SFP).
Westerholm konstaterar att vi lever i ovissa tider med stegrande inflation och höjda räntor. Hon tror ändå att det finns en möjlighet att man kan diskutera skattesänkningar i höst.
– Resultatet gör att det känns mer realistiskt nu än tidigare, säger hon.
Enligt Westerholm gör resultatet också att man kan jobba vidare med ett bättre självförtroende. Hon menar att en ekonomiskt stabil kommun är attraktivare för inflyttare och även visar invånarna att man är på rätt väg.
Lyfter upp sysselsättningens betydelse
Stadsstyrelsens vice ordförande Camilla Grundström (SDP) håller med om att det är betryggande med ett överskott så att man inte behöver jobba med ”kniven på strupen” som under flera tidigare år.
Men hon vill lyfta upp sysselsättningens betydelse för kommunens ekonomi.
– En sysselsättningsökning med 1,6 procent betyder 1 miljon euro i skatteintäkter. Därför är det viktigt hur vi jobbar med sysselsättningsfrågorna.
Utländsk inflyttning nyckelfråga
Här är också ökad inflyttning en nyckelfråga.
– Det finns väldigt få kommuner som har en naturlig tillväxt, det vill säga att det föds fler än det dör. Det handlar om inflyttning och i synnerhet inflyttning från utlandet. Det handlar om att vara strategisk och välkomnande för utlänningar. Och där tror jag att Raseborg har bland de bästa förutsättningarna.
Stadsstyrelsens andra vice ordförande Jan-Mikael Ekholm (SFP) framhåller att man inte ska underskatta de fritidsboendes betydelse för näringslivet.
– På sistone har vi sett vilka enorma investeringar som görs av privata människor i vår stad. Det är bara att gå och se på husen kring torget i Ekenäs.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.