”Tammerfors får alltid mer positiv synlighet, även om Åbo är minst lika bra” – Åboregionen måste bort från att uppfattas som lat och gnällig
Tammerfors är superlativens stad också i landstäckande medier.
Varför? Varför klarar sig Åbo inte lika bra, även om siffrorna visar att Åbo ligger mycket bra till om man jämför landets sammanlagt 69 stadsregioner?
Timo Aro, som nyligen utnämndes till Åbo stads nya forskningsdirektör, säger att han tänker vara rätt frispråkig när han på måndagen presenterar sig för stadsfullmäktige, eftersom han börjar jobba för staden först den 1 mars.
– Tammerfors få positiv synlighet nationellt också för ganska små saker, trots att Åboregionen är minst lika bra om man tittar på siffrorna. Det beror bland annat på att var och en bidrar till vilken bild av sig man ger utåt.
Kangasala borde vara också Åboregionens förebild
Timo Aro använder ett citat av Kangasalas stadsdirektör Oskari Auvinen som exempel.
– Han säger att centralorten, det vill säga i hans fall Tammerfors, är den som bygger laget och att det som gynnar Tammerfors också gynnar Kangasala. Mitt mål är att få någon ledare i någon av Åbos kranskommuner att om 5–10 år säga samma sak om Åbo, säger Aro.
Han säger att en avgörande sak för Tammerforsregionen är förmågan att dra åt samma håll.
Lat, cynisk och gnällig
Utifrån sett verkar Åbo, enligt Aros presentation, vara en lat, cynisk och gnällig region, där uppriktig vilja till samarbete saknas baserat på tidigare besvikelser.
Den här bilden måste man komma ifrån om man vill klara sig i kampen med andra stadsregioner, en kamp som hårdnar hela tiden.
Aro betonar att Åbos geografiska placering är utmärkt om man på olika sätt tittar på var femtio procent av landets befolkning bor.
Den kraft som håller folk kvar
I snacket om livskraft vill Aro betona den kraft som håller kvar människor.
– Om en person flyttar från Åboregionen, så finns det femton som stannar kvar. Det intressanta är varför de stannar och varför de som flyttar inte stannar.
Under åren 2019–2022 ökade befolkningen i Åboregionen med 10 180 personer.
På grund av coronan minskade antalet jobb i regionen under åren 2018–2020 med 1 391 jobb.
Under åren 2019–2022 ökade antalet företag i Åboregionen med 3 376.
Upplevd livskvalitet allt viktigare
Aro betonar också att fler flyttade från huvudstadsregionen till Åboregionen än tvärtom i fjol.
– Det beror på jobbmöjligheterna och möjligheterna till distansjobb. Det går att bo här trots att man jobbar i huvudstadsregionen. Det går att sköta sin vardag så pass smidigt här att det lockar fler än tidigare.
Han säger att också upplevd livskvalitet blir allt viktigare när olika stadsregioner försöker locka kunnigt folk till sig.
Mer klös!
En av Aros konklusioner är att Åbo borde vässa sina klor och visa lite mera klös.
– Lyft fram de saker där Åbo är en föregångare och låt dem få den synlighet som de förtjänar. Den kamp mellan olika stadsregioner som vi har sett hittills är rena barnleken jämfört med den kamp vi har framför oss.
Det gäller kampen om människor och det kapital som de för med sig i form av kunnande och utbildning.
– Det handlar om vilken stad som lyckas locka nya studerande och barn och unga. Splittringen mellan olika vinnar- och förlorarregioner blir allt större.
Han betonar att varje region måste satsa på det som skiljer den från mängden, om den ska ha en chans att klara sig i konkurrensen. Också självklarheter måste lyftas fram.
– En regions identitet, image och hur andra uppfattar den får allt större betydelse.
”Fler ingenjörer behövs”
Samtidigt har staden ett ansvar att gå kanske aningen mer varsamt fram när det gäller framtida regionalt samarbete.
– Tidigare har staden ofta använt sig av mer påtvingande metoder och retorik. Det är dags att tänka noga över vilka ord man använder när man vänder sig till kranskommunerna för ökat samarbete.
En nyckel för stadsregioner som vill lyckas är att de satsar på utbildning och kunnande.
Aro ser också snabba och pålitliga förbindelser som avgörande för att en stadsregion ska lyckas.
Åboregionen behöver också en satsning på tekniska utbildningar, ”fler ingenjörer”, för att klara sig i kampen mot Uleåborgs- och Tammerforsregionerna.
– Det finns mycket outnyttjad potential i Åboregionen. Ett gemensamt mål borde vara att maximera de faktorer som förenar regionen och minimera det som tär på samarbetet.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.