Kroppen håller inte längre – Carola har fått avslag på ansökan om sjukpension flera gånger
58-åriga Carola Eriksson från Nagu har ansökt om yrkesrelaterad rehabilitering en gång och sjukpension fler gånger än hon kan minnas. På grund av problem med ryggen och höfterna klarar hon inte längre av att arbeta.
– Smärtan slår till mitt i allt. Höften är värst och ryggen är inte heller bra. Jag måste sitta ner då jag lagar mat, eftersom ryggen inte orkar att jag står upp, säger Eriksson.
Allt började med flytten från Åland till Nagu 2016.
– I oktober samma år började jag jobba som städare på Axxell i Pargas. Vi var tre städare där, och jag hade bland annat kontor, klasser, övningsrestaurangen, korridorer, toaletter och pojkarnas internat med bastuavdelning på mitt ansvar, säger hon.
– I Axxells matsal, som också hörde till mitt område, lyfte jag cirka hundra stolar per dag fem dagar i veckan. Till sist höll ryggen inte för det.
Hon berättar att hon våren 2018 fick bekräftat att hon har förslitningar i ryggen, höfterna och bäckenet.
– Jag hade också artros i höger knä, och på Axxell finns det mycket trappor.
Eriksson berättar att flera i släkten har ryggbesvär. I mars 2018 blev hon sjukskriven på grund av ryggen, och eftersom Axxell inte kunde erbjuda henne något annat jobb kom de tillsammans överens om att avsluta arbetsavtalet. Nu har hon varit arbetslös i snart fyra år, förutom tre månader då hon varit på arbetsprövning.
– Arbetsprövningen gick inte bra för jag hade ont hela tiden.
Eriksson ansökte först om arbetsrelaterad rehabilitering för att bli omskolad, men fick avslag på ansökan. Sjukpension har hon ansökt om flera gånger.
– Enligt Veritas läkare, som FPA konsulterar, är jag ”fullt arbetsför”. Men hur kan de säga det då de aldrig har träffat mig? säger en uppgiven Eriksson.
– Och de påstår att jag är arbetsför trots att flera läkare konstaterat att min kropp inte längre håller för städning och trots att jag har förslitningar i ryggen och höfterna.
Tuuli MeriläinenI december 2021 var Eriksson återigen till en läkare på Pargas hälsocentral och bad om en remiss till magnetundersökning och fysiatri, men det fick hon inte.
Eriksson har varit på många rehabiliteringar, bland annat i Härmä där man får service på svenska.
– Rehabilitering består i princip av föreläsningar. Du får också övningar som du går igenom med en fysioterapeut och sedan ska du träna hemma. Men jag tror inte att träning hjälper mig längre.
Samlade diagnoser
Pappersexercisen är invecklad och utmattande för Eriksson. Hon upplever att hon inte blir tagen på allvar. Den ekonomiska situationen är också svår. Arbetslöshetsersättningen per månad är 514 euro efter skatt. Det gör att maken måste stå för en större del av utgifterna. Hon säger att den utdragna processen har lett till psykisk press och depression, och det är svårt att orka ta tag i ärendet.
Till den 31 mars är hon sjukskriven och väntar på att få komma till en läkare via den kommunala hälsovården som ska bedöma hennes hälsotillstånd än en gång.
– Jag måste komma till en läkare som förstår till mitt dilemma. Och jag måste få alla diagnoser samlade på ett B-intyg till FPA. Det hoppas jag få nu under våren.
– Jag tycker att FPA har sparkat tillräckligt på mig nu, säger Eriksson.
Allt färre av oss sjukpensioneras – pandemin har dolt många hälsoproblem
Färska siffror från Pensionsskyddscentralen visar att 17 900 personer blev sjukpensionerade i fjol. Jari Kannisto, utvecklingschef på Pensionsskyddscentralen, säger att det är nästan 5 000 färre än året innan. Det totala antalet sjukpensionerade 2022 var 120 000.
– Åren 2021 och 2022 var antalet sjukpensionerade lägre än det varit under de senaste decennierna.
Det accentueras ytterligare då man beaktar att gränsen för ålderspension har stigit från 63 till 64 år. Det innebär att sjukpension även beviljas 63-åringar.
– Det finns troligen en hälsoskuld i bakgrunden, som dolts av att så många jobbat på distans. Folk har inte sökt vård för sina symptom, kanske av rädsla för coronaviruset och den överbelastade sjukvården, säger Kannisto.
Med hälsoskuld menar Kannisto att vi under pandemin inte skött om oss, och nu sitter många hemma med oupptäckta sjukdomar. Många av oss äter kanske sämre hemma än på lunchrestaurangen. Dessutom har trycket på vissa yrkesgrupper under pandemin varit större än normalt, och det kan leda till långvarig ohälsa. Kannisto tror att det kan komma att synas som en topp i statistiken över sjukpension de närmaste åren.
Antalet sjukpensionärer har sjunkit under en längre tid. År 2011 var de fortfarande över 200 000.
– I dag kan sjukvården behandla sjukdomar mer effektivt och hålla oss i form längre. De stora efterkrigstida årskullarna har redan gått i pension. Det bidrar till att antalet sjukpensionärer har minskat.
Var tredje sjukpensionär har pensionerats på grund av psykisk ohälsa.
Sedan 2019 är det den främsta orsaken till förtidspensionering. En tredjedel av ansökningarna om sjukpension får avslag och andelen har legat på samma nivå de senaste åren.
”Enligt Veritas läkare, som FPA konsulterar…..” ?