Naturskydd brännhett ämne – också lokalt
Idag ska politikerna i Åbos stadsmiljönämnd fatta beslut om att skydda lokal skog.
Det är frågan om ett skogsparti på kring 100 hektar i stadsdelen Mälikkälä, i området mellan de stora köpcentren kring Mylly och västra centrum i Åbo.
Det planerade skyddsområdet ligger vid gränsen till Reso. Ännu för några år sedan ville man i Reso planera in en ny väg i området, mellan Satakuntavägen och Mylly, för att göra det lättare för de bilburna konsumenterna.
Nu har Reso tänkt om.
I Kimitoön godkändes i höstas ett miljövårdsprogram som väckte debatt.
Panu Kunttu, skogsvårdsexpert och miljöaktivist på Kimitoön, gick ut med hård kritik mot programmet. Han var besviken över att kommunen i programmet inte gick in för att utreda potentiella naturskyddsområden. ”Jag önskar att min hemkommun skulle vara en banbrytare i naturskydd, men det verkar som att kommunledningen ser naturen bara som resurs för att utnyttja” sa Kunttu i en ÅU-intervju (24.9 2022).
I fullmäktigebehandlingen av miljövårdsprogrammet förföll ändringsförslag som skulle ha skärpt skogsskyddet.
I går fattades ett historiskt beslut på det stora FN-mötet COP15 kring skydd av biologisk mångfald i Montreal.
Länderna kom överens om att skydda 30 procent av världens land och hav. Målet är att stoppa utarmningen av naturen före år 2030.
Att skydda biologisk mångfald har under de senaste åren seglat upp till en politisk knäckfråga.
För några veckor sedan höll regeringen på att falla till följd av centerpartiets kappvändning i en fråga som gällde just naturskydd.
Skogsskydd är ett lika brännhett ärende i den finländska politiska debatten, inte minst efter vårens chock då det klarnade att de finländska skogarna inte binder kol i den omfattning som man räknat med. En av orsakerna är de omfattande skogsavverkningarna under senare år.
Att skogarna är sämre kolsänkor är trott ett allvarligt hot mot de ambitiösa, finländska klimatmålen.
Om de finländska skogarna inte längre binder kol som förväntat kräver det istället att vi minskar betydligt mer på klimatutsläppen.
Det är ett obestridligt faktum att naturen utarmas och arter dör ut.
Det sker alltid lokalt.
Arbetet emot utarmningen kan därför inte ske enbart globalt, på FN-nivå.
Ett första steg är att kunna se sambanden mellan kommunala beslut och deras följder i ett större perspektiv.
De beslut som politiker i Åbo eller i Kimitoön fattar är inte isolerade utan länkar i en global kedja.
Skydd av 100 hektar stadsskog i Mälikkälä kan visserligen förrringas som futtig greenwashing (men har också ett viktigt rekreationsvärde på ultralokal nivå).
Vad gäller glesbygden blir frågor om naturskydd dessvärre ofta till symbolfrågor i det så kallade kulturkriget mellan progressiva och konservativa krafter. I riksdagen gjorde landsbygdspartiet Centern omröstningen kring naturskyddslagen till identitetspolitik.
Det är en farlig utveckling i en ödesfråga där det inte råder brist på fakta.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.