Den här skolmatstallriken är fylld av råvaror från Kimitoön – men kommunen har ett akut problem att lösa
Ett akut behov av yrkeskunnig personal råder i kommunens kök på Kimitoön.
Samtidigt är kommunen mån om både att vårda ryktet om Kimitoöns goda skolmat och att föra fram närproducerat.
Endagsrestaurangen ”Glada grisen” samlade i fredags alla dessa teman till ett evenemang i Amosparkens skolmatsal i Kimito.
Det blev dels en tjuvstart inför satsningen på mer närmat i skolorna, dels startskottet för det nya pilotsamarbetet mellan yrkesskolan Axxell och Kimitoöns kommun.
För att råda bot på kockbristen, såväl i skolköken som inom restaurangbranschen på Kimitoön, vill man nu pröva på den kreativa lösningen att ta in kockstuderande i köken för praktikperioder. Eftersom studierna pågår främst under vinterhalvåret hoppas man att restaurangerna på Kimitoön sommartid kunde få nytta av samarbetet.
– Vi behöver sälja oss själva, säger Jonas Bergström, projektanställd vid utvecklingsavdelningen och en av eldsjälarna bakom satsningen Glada grisen.
Emilia ÖrnmarkKonkurrensen om de studerande är hård.
– Så här kan vi bygga stigar in till Kimitoön för unga, säger Kimitoöns näringslivschef Erik Lund.
Axxells arbetslivschef Gilla Granberg ser många synergier i pilotprojektet och tycker det är en bra chans för Axxell att ge något tillbaka till näringslivet.
– Det här kan lösa många knutar. Vi har 3 000 studerande i 30 olika branscher. Det här kan ge goda exempel för alla branscher, det är inte bara kockar det är brist på, säger Granberg.
Studerande bekantade sig med närmat
Kockstuderande Emilia Hansén, Cassandra Ridberg och Nosipho Bahne från Axxell hade denna dag varit med om att tillreda maten till eleverna i Amosparkens skola. Närmat är i fokus, med mangalizagris från lokala Vestlax Mellangård som huvudingrediens. Den serverades med potatis och grönsaker.
Emilia ÖrnmarkSamma meny hade skolorna i Västanfjärd och i Dalsbruk, där man också haft hjälp av kockstuderande i köket.
Grisköttet (160 kilogram) hade styckats dagen innan och redan här kom de kockstuderande in i bilden. För Emilia, Cassandra och Nosipho var styckandet något helt nytt och de uppskattar de nya upplevelserna och att få se ingredienserna från början.
Emilia Örnmark– Tempot är annat här i köket, det är lugnare, säger Cassandra, som jämför med restaurangbranschen.
Med facit på hand tycker flickorna att dagens rätt som skolmat betraktad var bra, även om den inte når restaurangnivå.
”Det här är rätt väg att gå”
För många av Glada grisens inbjudna gäster (bland annat från kommunen och restaurangbranschen) var det här den första bekantskapen med mangalizakött, bland annat för kommundirektör Erika Strandberg.
Emilia Örnmark– Det här är absolut rätt väg att gå, säger hon om närmatsdagen, som efter utredning och definiering ska bli verklighet.
Hon framhåller speciellt vikten av det pedagogiska i satsningen.
– Fantastiskt! säger Margot Wikström från Pargas, som i tio år jobbat med livsmedelsrelaterade projekt, om initiativet.
Hon önskar att Kimitoöns modell får spridning, medveten om att man redan till exempel i Nådendal och Tövsala gör satsningar på närmat i skolmaten. Också Kimitoön har haft närmatsdagar förr.
– Kimitoön har inte sålt ut sina kosthåll. I Pargas sköter Kaarea skolmaten, där är sådant här svårare, säger Wikström och berättar att en viss oro gällande skolmaten i Pargas råder.
Meny, Glada grisen
- Gris (Mangaliza) – Vestlax Mellangård
- Potatis – Maatila Kaitala
- Morot, vitkål, rödbeta – Kieloniemen luomutila
- Blomkål – Kullas gård
- Lök – Oskar Ekholm
- Tomat – Björknäs trädgård
- Tranbär (efterrätt) – från ”Steinmo kärr”
Köttet styckades dagen innan och hade fått mogna på svag ugnsvärme hela natten för att bli riktigt mört. Buljong, gjord från grunden, silades och mixades på morgonen innan den sattes ihop med köttet.
Miljöprogrammet vägleder
Att skolköken på Kimitoön ska satsa mera på närmat i framtiden har politikerna slagit fast genom Kimitoöns nya miljöprogram.
Kimitoöns städ- och kostchef Birgitta Parikka säger att det kan komma att handla om antingen en närmatsdag per veckan eller om att tjugo procent av maten ska vara närmat.
Exakt när man kan komma till skott med satsningen är inte klart. Nästa år ska man kartlägga vad som avses med närmat – handlar det om mat från Finland, Egentliga Finland, eller kanske från Åboland?
Emilia Örnmark
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.