Förflytta dig till innehållet

SFP-politiker: Finland behöver feministisk utrikespolitik – arméer kan inte lösa alla konflikter

Pia Heikkilä
Breddar perspektivet. Finland behöver feministisk utrikespolitik, samtidigt som de hårda säkerhetsfrågorna är i fokus, säger Eva Biaudet (SFP), riksdagsledamot och medlem i riksdagens utrikesutskott.

Finlands utrikespolitik intresserar i hemmasofforna som aldrig förr.

De senaste månaderna har dominerats av Nato och så kallade hårda säkerhetsfrågor.

Det har inte funnits särskilt mycket utrymme för bredare perspektiv.

Ett sådant perspektiv är feministiskt — och blir aktuellt i Helsingfors den 16 november

Då har utrikesminister Pekka Haavisto sammankallat till en internationell konferens om feministisk utrikespolitik.

Detta endast några veckor efter att den nya svenska regeringen tydligt gått ut med att man överger den feministiska utrikespolitiken, som introducerades i Sverige år 2014.

Men är den nya svenska linjen något annat än en retorisk fint?

– Kanske inte, säger Eva Biaudet, riksdagsledamot för SFP, som profilerat sig med att lyfta fram behovet av feministisk utrikespolitik i Finland.

— Källor med insyn i den svenska politiken säger att man inte planerar stora förändringar i själva politiken.

Arkiv/Pia Heikkilä
Eva Biaudet , riksdagsledamot (SFP).

”Feministisk utrikespolitik” kan låta provocerande i mångas öron, men handlar i själva verket i hög grad om att driva frågor som de flesta är överens om. ”Jämställdhetsfrämjande” är en neutralare term.

Det handlar om att målmedvetet arbeta för kvinnors och flickors rättigheter och att systematiskt se till att kvinnor representeras inom det utrikespolitiska beslutsfattandet. Det handlar också om att motverka sexuellt våld, också i krig.

Är redan feministisk

– Finland bedriver i själva verket i hög grad sådan utrikespolitik som kan betecknas som feministisk. Vi har dock inte paketerat den så, säger Eva Biaudet.

Varför behöver utrikespolitiken då kallas feministisk?

– Det har ett signal- och symbolvärde. Globalt förväntar sig andra länder att Norden går i täten för jämställdhetsarbete. Vi har världens ögon på oss, säger Biaudet.

Länder som Tyskland, Frankrike, Kanada och Nederländera har deklarerat att de driver en feministisk utrikespolitik.

SFP:s riksdagsgrupp har lyft fram feministisk utrikespolitik i ett anförande i riksdagen i höst.

”Arméer löser inte alla problem”

Eva Biaudet har röstat för ett NATO-medlemskap och ifrågasätter inte de senaste månadernas fokus på hårda säkerhetsfrågor.

Men för en hållbart fredligare värld behövs också långsiktigt arbete för global rättvisa.

– Också generalerna själva säger att arméer inte är lösningen på alla de problem som skapar konflikter i världen, säger Biaudet.

Hon medger dock att det på sistone inte funnits mycket utrymme för ett breddat perspektiv.

I riksdagens utrikesutskott, där Biaudet är medlem, finns det inte mycket intresse just nu för jämställdhetsfrämjande. Utskottets ordförande är Jussi Halla-Aho (SannF).

Berlin hann före med konferens

Eva Biaudet har själv profilerat sig kring den feministiska utrikespolitiken och har en aktiv roll vid konferensen i Helsingfors den 16 november.

– Det är bra att Finland tagit detta initiativ, även om vi är efter Berlin där man ordnade en liknande konferens tidigare i höstas, säger Biaudet.

Hon påpekar att den finländska självbilden av ”uppnådd jämställdhet” inte är så sann som vi själva gärna inbillar oss.

Inte heller är Finland immunt mot den anti-gender rörelse som stormar fram globalt och som i många länder betyder att jämställdhetsfrågor skuffas undan och man till och med backar.

Pia Heikkilä
Eva Biaudet, riksdagsledamot (SFP).

Mänskorättsfrågor och arbete för att främja demokratin är centrala värden inom feministisk utrikespolitik.

Har Finland råd att stå för människorättsfrågor då vi ska hantera Turkiet i Nato-processen?

– Den finländska linjen har hittills inte svikit, och jag tror knappast att den gör det heller. Man kan inte som en vindflöjel ändra politik beroende på vem man pratar med. Men det är klart, rent taktiskt håller Finland kanske en något lägre profil kring mänskorättsfrågor i Turkiet just nu, säger Eva Biaudet.

Hon påminner om att den finländska regeringens stora internationella jämställdhetspris i november ifjol gick till en turkisk kvinnoorganisation som arbetar mot våld mot kvinnor i Turkiet.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter