Slam kryper in under huden – fullsatt med många frågor på slaminfot i Pargas
Det var fullsatt till sista stol (och i själva verket fick arrangörerna plocka fram flera stolar an efter) i fullmäktigesalen i Pargas i tisdags kväll.
Närmare hundra personer hade bänkat sig för att framföra kritik mot den kommunalt upphandlade slamtransporten och få svar på sina frågor kring varför man gör som man gör. Det var staden, Sydvästra Finlands avfallshanteringsnämnd och Sydvästra Finlands avfallsservice LSJH som hade kallat till slaminfo.
Att påstå att väldigt få, om någon alls i publiken, var nöjda med svaren som gavs är inte att överdriva. Stämningen var lynchartad och spänd direkt från start och frågorna haglade i tid och otid från publiken, medan arrangörerna hade fullt sjå med att försöka hålla ordning på tillställningen.
– Vem är du?
– Var bor du?
– Har du slamavskiljare?
Tekniska chefen Jonas Nylund hade precis hunnit inleda tillställningen då han överöstes av frågor från höger och vänster. Från LSJH deltog servicedirektör Cati Huhta och från nämnden avfallsombud Satu Ojala.
Merparten av publiken var inte det minsta intresserade av det planerade upplägget med korta presentationer och frågestunder efter dem, utan ville enbart ha svar på sina frågor.
– Skulle det inte vara bättre om vi får fråga i stället och ni skulle svara på våra frågor, hördes det i salen.
Lika villkor är målet
Irritationen är lätt att förstå. Den handlar i grund och botten om två saker: att man inte vill ge upp sin ”rätt” att själv bestämma om den egna fastigheten och vem som tömmer slammet ur brunnarna och om att man är mer än missnöjd med att det kommer att bli dyrare än man är van vid. Kanske främst det senare.
Att det i grunden är avfallslagen som dikterar är en sanning med modifikation. Det är i praktiken den här meningen i lagtexten som det tvistas om: ”Fastighetsvis avfallstransport ska oavsett metod ordnas så att avfallstransporttjänster tillhandahålls allomfattande och tillförlitligt samt på skäliga och icke-diskriminerande villkor”.
Det ska gå att få sitt slam tömt såväl i Muddais som på Norrskata eller på Aspö, till skäliga och icke-diskriminerande villkor.
Utan fajt hade det sannolikt blivit dyrare redan tidigare
Den regionala avfallsnämnden och de i dagens läge 18 medlemskommunerna har in i det sista försökt hålla kvar undantaget med att fastighetsägaren själv upphandlar (läs: väljer det förmånligaste eller bekvämaste alternativet) sin slamtransport. Ärendet har behandlats i olika rättsinstanser i tre repriser och slutresultatet har alltid varit det samma: det ska skötas kommunalt.
LÄS OCKSÅ
Pargasbor frågar sig var nyttan ligger i kommunal slamtransport som blir dyrare – men nu är faktiskt en lägre avgift på förslag från årsskiftetHade nämnden vikt sig redan 2013 eller 2018 hade det här systemet sannolikt införts redan tidigare än nu. I själva verket har besvärsprocesserna sannolikt sparat fastighetsägarna i både stam-Pargas och skärgårdsdelarna en hel del pengar under de gångna fem till tio åren med sin fajt mot väderkvarnarna.
Att det svider extra för dem som har en rekommenderad slamtömning under de återstående två månaderna av året är klart. Men har man tömt sin slambrunn redan tidigare i år är det bara att avboka. Förutsatt att man hinner, det ska göras senast fyra veckor innan den föreslagna tömningsveckan.
Mikael HeinrichsHur många kommuner i Finland är emot det här systemet?
Det är svårt att säga exakt. Inte ens Kommunförbundet som ÅU frågade har någon exakt statistik tillgänglig om just den här saken.
Blir det dyrare efter 2026 då alla öar också ska vara med i den jämna taxan?
Kanske, det beror på hur offerterna ser ut och om man besluter sig för någon form av zonindelning för olika områden.
Det är inte alls sagt att en stad som Salo eller S:t Karins sväljer tanken om en jämn taxa där deras invånare i praktiken subventionerar skärgårdsbornas slamtransporter.
Hur kan det bli dyrare då nånting konkurrensutsätts, borde det inte bli billigare?
Där är det principen om en kommun (eller i det här fallet region i och med avfallshanteringsnämnden), en taxa som bestämmer.
Villkoren och kraven förbryllar
Till en stor del handlar det också om terminologin som används, fastighetsägare känner sig orättvist behandlade då de påtvingas ett avtal med en part som de inte vill ingå det med. Att det i villkoren talas om bilvägar som ska vara minst fyra meter breda och ha en fri höjd på 4,5 meter gör inte saken enklare. En betydande del av fastigheterna som berörs ligger längs betydligt smalare vägar än så.
– Jag lovar att vi ska ta en titt på den här saken och kollar upp hur det ligger till, sade LSJH:s Cati Huhta.
Vem beslöt att slamtransporterna sköts på det här viset?
I grund och botten Pargas stad år 2015, då man beslöt att Sydvästra Finlands avfallshanteringsnämnd från och med den 1.9.2015 fungerar som ansvarigt organ i avfallsfrågor i enlighet med avfallslagen.
Vad händer om man beställer tömning enligt tidigare praxis och ”skiter” i det nya systemet?
Sannolikt blir man tvungen att förutom det man betalar till företagaren som tömmer och transporterar bort slammet också betala för tömningen till LSJH.
Alternativen intresserade
Det går för övrigt att anhålla om undantag om man själv eller i grannskapet kan komma överens om att behandla slammet ändamålsenligt och sprida det på en åker, men det kräver skild ansökan som ska motiveras väl och godkännas.
Kön efter blanketter om hur man kan anhålla om det ringlade sig lång efter att mötet i stadshuset avrundats efter drygt två och en halv timme.
Uppdaterad 3.11 kl. 11:34: Korrigerat att det är besvärsprocesserna som sannolikt sparat kunderna pengar då det kommunala slamtransportsystemets ibruktagande skjutits upp.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.