För att ersätta Skåldöfärjan i Ekenäs skärgård krävs en konstruktion i storleksklass med Lövöbron
Ett 80-tal personer från spädbarn till mogen ålder bänkade sig i föreningshuset Skärhalla på Skåldö i Ekenäs på tisdagskvällen. NTM-centralen har dammat av utredningarna som gjordes för över 20 år sedan om att ersätta färjan med en bro. I salen hördes röster både för och emot en fast förbindelse mellan fastlandet och Skåldö.
Det handlar i detta skede om att göra upp en utredningsplan för förbindelse mellan Skåldö och fastlandet.
– Det är statens process men ett intressant projekt för oss, sade stadens planläggningsingenjör Niclas Skog som öppnade mötet.
Tanken är att se på olika alternativ där ett brobygge är ett. Till detta hör också en konsekvensbedömning av hur projektet påverkar bland annat trafiken, miljön, markanvändningen, boendet och människornas välmående.
– Också en preliminär kostnadsuppskattning görs i detta skede, säger Mari Ahonen, projektchef på NTM-centralen.
Naturinventeringen är inte klar men man har redan nu undersökt förekomsten av flygekorrar, fladdermöss, fågelliv, grön sköldmossa och marken. Man ska ännu undersöka havsbottnen, fiskebeståndet i dialog med yrkesfiskare och risken för att vattnet grumlas.
Mapcreator/Kristoffer NöjdEfter att utredningsplanen är gjord behövs en mer detaljerad vägplan. Den godkända vägplanen fungerar sedan som grund för att kunna förverkliga projektet.
Arbetet med utredningsplanen har startat denna höst och kommer pågå ett år. Ett nytt informationsmöte kommer att ordnas på våren. Nu samlar man in åsikter, bland annat genom en enkät på nätet. Sedan kommer planen till påseende varefter man behandlar utlåtanden och anmärkningar och gör eventuella ändringar i planen. Den väntas kunna godkännas av Traficom i slutet av 2023 efter granskning av Trafikledsverket.
Efter utredningsplanen gör man upp en vägplan, en byggplan, tar nödvändigt vägområde i besittning, fattar ett investeringsbeslut och förverkligar det eventuella projektet.
Tre alternativ
I praktiken undersöker man tre alternativ – den nuvarande färjan, utvecklingen av färjeförbindelsen och en fast bro med två olika väglinjer.
Utvecklandet av den nuvarande färjan innebär att man konverterar den nuvarande färjan som togs i bruk 2022 till en elektronisk färja.
Då skulle trafikkapaciteten på 150 ton förbli oförändrad. En helautomatiserad, det vill säga obemannad färja är inte aktuell på grund av dagens lagstiftning. Däremot skulle en eldriven färja vara energieffektivare, miljövänligare och tystare, energieffektivare.
Den bro som man gjorde en miljökonsekvensbedömning för 22 år sedan skulle vara 530 meter lång, 10,5 meter bred och ha en höjd på 18 meter för underfartstrafik. Det kan jämföras med Lövö bro mellan Söljeholmen och Lövö på Kimitoön. Lövö bro som blev klar 2011 är 473 meter lång och har en fri höjd på samma 18 meter.
De preliminära väglinjerna för bron har gjorts upp så att de inte korsar den nuvarande färjrutten.
– Vägen måste löpa bredvid färjerutten på cirka 50 meters avstånd. Vi har ett alternativ som löper på den västra sidan om rutten och ett som löper på den östra sidan, säger Risto Jounila, projektledare på WSP Finland som ansvarar för utredningarna.
Man följer områdets delgeneralplan från 2008 när man gör upp vägdragningen.
Statens investeringsprogram i bakgrunden
Orsaken till att man utreder en bro till Skåldö igen efter en paus på 20 år är att man i statens åttaåriga investeringsprogram bland annat strävar efter att bygga broar på korta färjavsnitt.
– Skåldöprojektet hade kunnat ingå där, men planen var inte på den nivån att det var möjligt. För att projektet ska kunna tas med i investeringsprogrammet måste dessa planer göras, säger Ahonen.
Att man vill ersätta färjor med broar på vissa avsnitt beror i sin tur på att staten räknar med att det är förmånligare på sikt.
– Kostnadsnyttoförhållandet för en bro är 2,1 och då värdet 1 anses lönsamt. Tidigare var återbetalningstiden för en bro av det här slaget 10 år men de beräkningarna görs på nytt nu, säger Jounila.
Det man vet redan nu är att det inte är vettigt att sätta in en större färja på rutten eller ha två färjor. I synnerhet i och med att den nuvarande färjan, vars kapacitet bara utnyttjas till fullo under korta perioder, går att konvertera till eldrift.
Baggövägen ryms inte med
I publiken fanns både en viss skepsis och en viss positivitet.
Den garvade SFP-profilen Henrik Lax önskade framför allt att man lyssnar på dem det berör.
– En generation har vuxit upp sedan den förra utredningen. En seriös opinionsundersökning måste göras bland öborna. En sådan gjordes inte senast, konstaterade Lax.
Flera undrade om man kan göra Baggövägen tryggare för cyklister som en del av projektet, och var förbryllade över att man inte planerar en större helhet på samma gång i stället för enbart passagen över sundet.
– Tyvärr kan vi inte ta med lättrafiken. Det är en fråga för staden och dess planläggning. Det saknas de facto gång- och cykelvägar på många ställen där trafikmängden är tiofaldig jämfört med Baggövägen, svarade NTM-centralens Mari Ahonen.
En åhörare undrade också var brofästena placeras på respektive sida med tanke på ingrepp i terrängen och på närliggande fastigheter. Men detta är fortfarande under utredning.
Kristoffer NöjdSkåldöbon Tia Brunström konstaterade att åtminstone hon men också många andra ofta kör fort för att passa färjans tidtabeller.
– Om det fanns en bro skulle åtminstone jag gärna köra lite saktare.
Juhani Hykkyrä som är ordförande för caravanföreningen på Kopparö, som är en del av Skärlandet och Skåldö, talar varmt för en bro som är smidigare för husbilar och i synnerhet för husvagnsekipage.
– En del caravanare är lite rädda för färjor eftersom man upplever att de är lite krångliga. Och när man beställer varor så kommer det ibland ett färjtillägg på fraktpriset.
Han förstår att frågan väcker känslor.
– Jag har lätt att vara neutral eftersom jag bor i Hyvinge normalt. Jag förstår att man vill att det ska vara som det varit förr. Men jag tror till exempel inte att kriminaliteten skulle öka. Skåldö är fortfarande något av en återvändsgränd fast en bro skulle byggas. Däremot tror jag att ön skulle bli livskraftigare.
Hykkyrä relaterar gärna till Lövö bro.
– Den är som ett konstverk. Det känns som att klättra rakt upp i himlen när man kör upp på den. En bro är mycket mer än en bro i dag.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.