Har du hängt i Bassis café eller Vaddens hörn, sprungit karikkon i Iddan, åkt spåra till Åttkanten, köat till Krematoriegrillen – och gått i ”Santan” eller ”Sossen”?
Hur bra kan du Åbos svenska geografi?
Den, som byggs upp av inofficiella namn på olika platser, adresser och byggnader.
Det är en geografi med varianter.
Som ett exempel: i dag går svenska elever årskurs 7-9 i ”Sossen” men på 1980-talet kallades skolan också för ”Santan”.
Vem vet idag längre vad Åttkanten står för? Och pratar du om ”Samppis”, ”Wikke” och ”Vakke”?
Tillsammans med Åbokännarna Gun Herranen, Malena Torvalds-Westerlund och Eva Costiander-Huldén gör vi en rundtur i stadens svenska geografi.
De är alla tre medlemmar i Åbosamfundets svenska sektion.
Pia HeikkiläI texten ingår också exempel från annat håll och andra informanter.
Förin, Föri eller Färjan?
ArkivStadsfärjan heter på finska Föri. På svenska kallas den gärna för Förin. Men Gun Herranen, barfota Åbobo, berättar att i hennes ungdom talade man uteslutande om ”Färjan”.
Det svenska namnbruket på platser i Åbo är ofta mycket finskinfluerat. För att markera det svenska lägger man gärna till ett ”n.”
Att medvetna Åbosvenskar alltid säger ”Pinellan” och inte ”Pinella” (som på finska) handlar däremot inte om en ”försvenskning” av ett finskt namn: ”Pinellan” är den anrika restaurangens ursprungliga, svenska namn.
Maria ThölixTilläget -n eller -en på svenska i Åbo syns däremot till exempel i att man på svenska talar om ”Tyksen” – inte endast ”Tyks”.
–ÅUCS säger ju ingen människa, det låter som en uppstötning! skrattar Eva Costiander-Huldén.
Damerna påminner sig om att deras föräldrageneration talade om ”Länet” då man skulle till det sjukhus där ”Tyksen” nu ligger. Det var gamla länssjukhuset.
Wikke, Wikkan eller Wiklund?
Olika generationer använder olika smeknamn. Man kunde tro att ”Wikke” är den vedertagna förkortningen på Wiklunds varuhus ( Wikke används också på finska) men Eva Costiander-Huldén pratar istället alltid om ”Wikkan”.
Ett stenkast från Wiklund ligger strålande vackert nyrenoverade Affärscentrum. Den känner gamla Åbobor som Åbo vadd (Turun vanu).
— Man stämde träff i Vaddens hörn, säger Malena Torvalds-Westerlund.
Pia HeikkiläEller så satt man i timtals på Bassis café, rökte och drack citronté efter avslutad skoldag i Flickis (Åbo svenska flicklyceum).
Bassis café låg där populära restaurang Blanko numera huserar. I huset – ritat av arkitekten Charles Bassi – har under årtiondena ett antal etablissemang av olika slag verkat.
Arkiv/Jan-Ole EdbergEva Costiander-Huldén kan som rinnande vatten räkna upp ännu fler viktiga stamställen längs minnenas stig: caféet Iki mittemot Saluhallen (Aschans café, namnet kom från finskans Ikivanha =urgammal), caféet Moko i Wikkans (Wiklunds) atrium och Kultis i Guldhuset. Gun minns med värme Kestibaari i hörnet av Humlegårdsgatan och Universitetsgatan.
— Det mest svenska var definitivt Bassi, säger Eva och Malena.
Runt om i staden fanns flera caféer som också bland svenska skolelever kallades ”Munkkila” (bland annat Nurmi&Sulonens café på Mariegatan).
Vad är ”Åttkanten”?
Det är den gamla benämningen på passagerarhamnen i Åbo. Gun, Malena och Eva har alla klivit på och av passagerarfärjor i Åttkanten (på finska Otkantti). Namnet härstammar från en gammal åttkantig brovaktspaviljong i hamnområdet.
— Då jag var liten var höjdpunkten under Åbodagen att vi fick åka gratis spårvagn till Åttkanten, säger Eva.
Har du sprungit karikkon i Iddan?
Till de smeknamn som levt kvar i årtionden hör ”Iddan” för Idrottsparken. Där har både motionärer och skolbarn under årens lopp sprungit den 1,5 km långa slingan ”karikkon” ( på finska ”karikko”). Namnet karikko härstammar från Paavo Karikko, som 1938 anställdes som Finlands första kommunala idrottsinstruktör i Åbo.
Pia HeikkiläI grannparken Samppalinna finns både utebad och restaurang. Åboungdomar går idag till ”Samppis” då de avser restaurangen, men en del avser också utebadet då man talar om ”Samppis”.
Arkiv
ArkivFör Gun, Eva och Malena är dock ”Samppis” okänt som begrepp.
Gun vet att restaurangen någon gång i tiden benämnts Rettikan efter von Rettig som lät bygga den.
— När jag var liten sa vi att vi går till ”maauimala” för att simma, minns Malena.
Idag simmar många Åbobor i ”Imppari” som står för Impivaara simhall i stadsdelen Kaerla.
”Imppari” kan också beteckna hela området med idrottsanläggningar nära simhallen, med fotbollshall, hockeyhall och tennisarena.
”Keltis”, krematoriegrillen och Grilli 18
Många studerande har under årens lopp köat efter nattmat i kiosken nära Domkyrkan.
I slutet av 1900-talet stod där en liten grill inträngd i en en vit ”box”. Den kallades ”Krematoriegrillen” (”Kreman”). Namnet har nu – i en del kretsar – spillt över också till den träkiosk som fortfarande står kvar på platsen.
Pia HeikkiläEva och Malena minns dock bättre Grilli 18 som stod i hörnet av Tavastgatan och Nylandsgatan, lämpligt tillhands efter en lång kväll på Kåren.
Namnet ”Keltis” har använts i vissa kretsar för den lilla gula ”kepskiosken” som stod i Stadshusskvären ännu i början på 2010-talet.
Arkiv/Stefan CrämerNär blev Kattan Kattan?
Smeknamnen på de svenska skolorna i Åbo är ett alldeles eget kapitel.
Endast Eva är utdimitterad från Katedralskolan (1976). Malena och Gun gick läroverk i Flickis (Åbo svenska flicklyceum).
— Men inte talade man om ”Kattan” på 1970-talet, absolut inte, säger Eva.
Ingen i trion vet riktigt när ”Kattan” blev vedertaget – vilket det varit i ett par decennier redan.
Eva var med då eleverna i Cygnaeus flyttades från den gamla byggnaden i hörnet av Köpmansgatan och Universitetsgatan (byggnaden nu riven).
Rusko Reuna/Åbo museicentralSkolan flyttades till den lokal där restaurang Skolan (Koulu) nu ligger. Också Malena har gått i skola i ”Skolan”, men på hennes tid fungerade ”Flickis” i byggnaden.
Pia HeikkiläCygnaeus skola i Åbo kallas idag för Cynkan, vilket var okänt under Evas och Malenas tid på 1960-talet.
— Cynkan har kanske kommit på 1980 eller 1990-talet, säger Malena som minns att hennes barn nog talade om Cynkan.
För övrigt benämns den Cygnaeus lågstadieskola som finns i Helsingfors inte ”Cynkan” utan ”Banan” (med kort ”a” i första stavelsen) med hänvisning till att skolan ligger på Bangatan.
När S:t Olofsskolan övergick från att också ha kallats ”Santan” till dagens ”Sossen” vet ingen av oss heller.
Däremot är det helt klart att gamla samskolan på Torngatan vid Puolalaparken kallades för ”Samsis” och pojklyceet Svenska klassiska lyceum i Åbo (i nuvarande Katedralskolans byggnad) för enbart Classicum.
ArkivRyska eller ortodoxa kyrkan?
Infödda Åbobor talar gärna om ”Ryska kyrkan” då man avser den ortodoxa kyrkan vid Salutorget.
Arkiv/Emma StrömbergUniversitetsgatan som (före nya Salutorget) löpte framför kyrkan hette tidigare Ryska kyrkogatan.
1924 döptes den om till Universitetsgatan efter Åbo universitet (Turun yliopisto) som då verkade i gamla hotell Phoenix lokal i hörnet av Auragatan.
Martti eller Martinsbacken?
I finskinfluerade Åbo fastnar de finskspråkiga platsbenämningarna lätt.
Många svenska Åbobor talar till exempel om ”Martti” och ”Nummi”.
— Det heter ju såklart Martinsbacken och Nummisbacken! säger Malena.
Stadsdelen Kråkkärret kallas på finska ”Vakke” (från finska namnet Varissuo) och det har också fått fotfäste i svenskan.
”Portsa” för Port Arthur är närmast självklart både på svenska och finska.
Andra svenska inofficiella namn
Ruissin för Ruisrock, finskans ”Ruissi” används också på svenska
KOP-kolmio används också på svenska för byggnaden i hörnet av Eriksgatan och Auragatan
FÄ-huset för Åbo Akademis huvudbyggnad på Domkyrkotorget, kommer från ordet ”Förvaltningsämbetet”
Sibbe för Sibeliusmuseet på Biskopsgatan
Brankis för Brandkårshuset på Eriksgatan (VPK-talo på finska)
Vatikanen avser Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighets byggnad i hörnet av Eriksgatan och Nylandsgatan
Rettigska palatset istället för Aboa Vetus&Ars Nova som nu verkar i byggnaden
Borehuset är stenhuset vid Slottsgatan vid Kvarnbron, har fått sitt namn efter rederiet Bore som verkade i byggnaden
Har du kommentarer till de informella namnen som nämns i texten? Avvikande åsikt eller flera exempel?
Mejla gärna pia.heikkila@aumedia.fi
Texten preciserad klockan 11.40 med att ”Pinellan” är restaurangens ursprungliga svenska namn.
Cygnaeus kallades nog Cynkkan på 70-talet, gick själv där åren 1974 -1979. Sossen hette Sossen åtminstone från 1979 framåt, när min årskull var första grundskoleklassen i Åbo. Ungdomsgården Zabadak är ju legendarisk och borde absolut ha blivit nämnd!