Carina Holm 03.09.2022 07:00

Listan över byggnader i Åbo som den legendariska arkitektbyrån Schauman Arkitekter under ledning av sin grundare, tidigare vd och långvariga styrelseordförande Frank Schauman har planerat under nästan femtio år är så lång att det nästan skulle vara lättare att få en lista över det byrån inte har ritat eller varit delaktig i.

Dessutom har byrån planerat byggnader på andra orter, som till exempel restaurang L’Escale i Nagu, Axxells huvudbyggnad i Karis och köpcentret i Kimito.

I mitten av augusti meddelade Schauman Arkitekter att företaget har köpts upp av Arco Architecture Company Oy med verksamhet i Helsingfors och Tammerfors (ÅU 16.8.2022).

Frank Schauman säger att hans företag nu är en del av Finlands största arkitektbyrå.

– Sedan jag grundade Schauman Arkitekter 1975 har jag alltid bara jobbat och jobbat. Byrån och jobbet har alltid varit en stor del av mitt liv och mina barn har vuxit upp med kontoret. Visst känns företagsaffären som om jag skulle släppa i väg mitt barn ut i världen.

Carina Holm

”Barnet” får ett bra hem

Men han säger att ”barnet”, byrån, har fått ett bra hem.

– Hittills består Arco av fyra byråer och det kan bli fler. Det här ger oss möjligheter både i Finland och i världen på ett annat sätt än tidigare. Jag har ingen operativ roll i det nya bolaget, men är delägare i det och vill förstås att det klarar sig bra.

Schauman Arkitekter med kontor i fastigheten Regina på Slottsgatan 9 kommer att flytta, eftersom Arco letar efter ett större Åbokontor.

– Nu när jag blir ledig ska jag fundera på hur det här gamla kontoret kan användas. Jag tror att det blir både kontor och bostäder, säger Frank Schauman.

Planerade redan då han gjorde värnplikten

I mitten av 1970-talet då han, som 28-åring, grundade byrån, rådde det oljekris i världen.

– Miljötänket kom in redan då. Att bygga i trä är viktigt för byrån.

Frank Schauman fick sina första uppdrag redan då han gjorde sin värnplikt.

– Då planerade jag en stuga för major Haga på Kustö. Jag hade bra kontakter till Nagu och Kimito och till kommundirektörerna Bo Lindholm och Harry Bondas. Det ledde senare till flera små projekt.

Till dem hörde ämbetshuset i Nagu, som består av flera små byggnader med åstak, även om det fanns Nagubor som ville ha något mer än en ”stugby”.

– De ville att deras ämbetshus skulle vara pampigare än ämbetshuset i Korpo och tyckte att jag var inne på fel linje. Nå, där står det fortfarande kvar.

Förr var det ovanligt att byggherrar kom med egna stadsplaneringsförslag.

– Men på 1990-talet fick jag i uppdrag av den dåvarande banken Merita att planera hela Fyrstranden med de vita husen och tornhuset Airiston tähti vid inloppet till Aura å.

Carina Holm

Det projektet räddade byrån genom den ekonomiska depressionen på 1990-talet.

Schauman Arkitekter har också planerat renoveringen av fasaden då KOP-kolmio vid Salutorget gjordes om på uppdrag av Rauno Puolimatka.

– Jag åkte till Arkitekturmuseet i Helsingfors för att titta på Viljo Revells originalritningar med vita bomullshandskar på händerna.

I dag när ett intressant område ska planeras ordnas ofta arkitekttävlingar, för att ge markägaren intressanta idéer för vad tomten kunde bli.

Arkitekttävlingar blir dyra för byråerna som deltar

Frank Schauman är lite kluven när det gäller dem.

– När Guggenheimmuseet i Helsingfors var aktuellt deltog 1 600 bidrag. I allmänna arkitekttävlingar finns det sällan några pengar, utom för den som vinner, trots att det kräver ett hårt arbete att ta fram ett tävlingsbidrag.

För byråerna gäller det därför att ha andra projekt som inbringar pengar för att man ska kunna delta i tävlingarna.

En bra möjlighet för unga arkitekter

För unga arkitekter, som bara har ansvar för sina egna utgifter och inte behöver betala lön för andra, är tävlingarna en möjlighet att visa framfötterna och skapa sig ett namn, om man orkar satsa och vinner.

– I Finland är arkitekttävlingarna ofta öppna medan man till exempel i Danmark kräver referenser för att alls få delta. Det vill säga hur många musikhus eller museer har din byrå ritat tidigare?

Ett nyckelord i stadsplaneringen i Åbo är förtätning, det vill säga att staden ska byggas tätare.

Carina Holm

Hur ser du på en allt tätare stad?

– Stadsutvecklingen i Åbo är på många håll halvfärdig, då det står några höghus från 1960-talet i ett hörn bland några trähus, som har lämnats kvar. I sådana fall kan man inte längre tala om att bevara någon viss miljö.

Han säger att Åbo är splittrat eftersom man började bygga stenhus så sent.

– Titta på Tölö i Helsingfors. Där är kvarteren med stenhus färdiga. I Åbo skulle stadsbilden behöva lappas, eftersom många kvarter är halvfärdiga.

Arkiv/Anja Kuusisto

”Genom att bygga nya höghus kan man ta hand om gamla hus”

Frank Schauman påpekar också att det för staden blir billigare om man kan utnyttja befintliga avloppsnät och gator än att bygga nya.

– Man ska också komma i håg att husbolag ofta ansöker om tilläggsbyggrätt för att ha råd att påla eller sätta sitt nuvarande hus i skick. Husbolaget behöver med andra ord oftast pengarna som de får genom att låta bygga ett nytt höghus på sin gård. Att bygga till och förtäta staden är ett sätt att ta hand om det gamla.

Han har brukat ge sina arkitekter vägkosten att de ska presentera ett maximalt och ett optimalt förslag på vad man kunde bygga på en viss tomt.

– Sedan är det husbolagens sak att bestämma hur mycket de vill bygga.

Han påminner också om debatten i början på 1980-talet då Vårdberget skulle få höghus.

– Kampen var så hetsig att människor kedjade fast sig vid träden. I dag när det finns höghus där är det inte längre någon skandal.

Gasklockan är en skandal, och Musikhuset placeras på fel ställe

Finns det någon skandal i Åbo då?

– Jo, bostadsområdet kring gasklockan. Det skulle ha varit ett fantastiskt läge att göra något trevligt av. Men det har man förstört genom att bygga husen så nära varann.

Ett annat exempel på misslyckad stadsplanering enligt Frank Schauman är att Åbohallen byggdes i Artukais och inte i Kuppis, som var ett alternativ då.

– Tänk om hallen skulle finnas i Kuppis. Då kunde man komma med tåg från huvudstadsområdet för att gå på match och sedan åka hem igen.

Och Musikhuset borde ha placerats på den så kallade Spindeltomten och inte vid Självständighetsplan.

– På Spindeltomten hade Musikhuset bildat en fin helhet vid ån från Aurabron med Samppalinna, Musikhuset, stadsteatern och Wäinö Aaltonens museum. Nu kommer det att bli ganska inklämt.

Klar vision för Åbo centrum

Frank Schauman har en klar vision av hur Åbo centrum borde utvecklas.

– Tänk dig en turist som börjar vid Stockmann och går längs gågatan till Köpmansgatan och passerar nyrenoverade, men legendariska hotell Hamburger Börs och Alvar Aaltos Turun Sanomathus. Sedan fortsätter färden över Biblioteksbron mot Aboa Vetus längs Aura å förbi Gamla stortorget mot Domkyrkan.

– På en promenad på en knapp kilometer har du då sett de bästa delarna av Åbo centrum, säger han.

Han tycker att staden borde ordna en tävling om en ny Pennibro.

– Den borde byggas i trä, som vårt kontor har specialiserat sig på och som är ett material för framtiden.

Bron, för fotgängare och cyklister, skulle knyta ihop det gamla Åbo och Gamla Stortorget med Lilltorget.

En annan vision är en museispårväg mellan den planerade nya passagerarterminalen i hamnen och Salutorget.

– Det kommer flera miljoner människor med Sverigebåtarna årligen. De kunde ta sig fram och tillbaka med museispårvagnen och sedan gå rutten ovan för att se på stan.

Artikeln korrigerad klockan 09.59 lördag 3.9: Det är köpcentret i Kimito, som är ritat av Frank Schaumans byrå och torgpaviljongerna i Åbo har Schauman Arkitekter ritat tillsammans med sonen Teds byrå. Schauman Arkitekter har ritat Airiston Helmi, som finns snett mittemot Bores hus på Slottsgatan. Också andra mindre preciseringar i texten har gjorts.

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln