Tomt på ”Sverigebåten” från Hangö – de tog färjan till Nynäshamn för äventyrets skull

Som Ekenäsbo och en som tillbringat mycket tid i Hangö, känns det onekligen lite konstigt att följa långtradarna genom rondellen på Korsmansgatan för att ta ”Sverigebåten” från Västra hamnen.

Någon drive in-check in finns tillsvidare inte, så efter den första bommen tar man till vänster och parkerar med flera långtradare och några personbilar vid den terrakottafärgade byggnaden vid hamnens infart.
Dit går man med sina resedokument till disken där man får kvitton för tur och eventuell retur samt eventuella hytter och måltider. Man får också en lapp med texten ”NYNÄSHAMN” och resans datum att sätta i vindrutan.
Eskort genom hamnområdet
Beroende på när man checkar in kan man vänta just där i hamnen eller ta en tur på stan. Men det är viktigt att vara tillbaka vid 17-snåret.
Då plockas man upp av Stevenas följebil, i vårt fall klockan 17.08. Sedan eskorteras man i karavan genom hamnområdet.
Cirka en gång i veckan lägger Stena Lines fartyg till i Yttre hamnen vilket var fallet nu. Så vi körde genom Västra hamnen och ut på Esplanaden för att ta oss till Tulludden och fartyget genom Frihamnen.
Där visas man upp för rampen på det övre lastdäcket. Vi är bara en handfull bilar och fyller upp en bråkdel av däcket.

I receptionen på däck 6 kvitterar man ut sin hyttnyckel mot kvittot man fått vid incheckningen. Fönsterhytten på M/S Gothica har en koj nertill och nedfällbar koj på väggen ovanför.
Den har också ett litet skrivbord och tillhörande stol. Även en platt-tv men några kanaler får jag inte upp. Intrycket är något föråldrat men rent och fräscht.
14 sekundmeter och nordlig vind
I fartygets högtalare informerar kaptenen om att det utlovas 14 sekundmeter nordlig vind och vågor på två meter.
– Nordlig vind är i allmänhet inget större problem till havs, det är mer när man lägger till, säger kaptenen Hannes Usin när jag träffar honom senare.

(När jag skriver detta vid skrivbordet i min enmanshytt kränger båten till ordentligt emellanåt. Jag tänker mig att det är var sjunde våg som orsakar det. De lär ju ska vara större än de sex andra i följden.)
Lite senare informerar kaptenen om att starten skjuts upp med en kvart på grund av andra fartyg som ska lägga ut först. Det visar sig vara Transfennicas M/S Pulpca och Finnferries M/S Finnhawk som har förtur.
Det, berättar kaptenen Usin en stund efteråt, händer inte så ofta.
– Oftast startar vi till och med lite i förtid, förstås efter att ha kollat med kontoret att alla är med. Då har vi lättare att köra ekonomiskt och spara bränsle.
Marschfart på 13 knop
På Hangö-Nynäshamnlinjen marschar man 13 knop. Det anses ganska långsamt men funkar med tidtabellen och håller kostnaderna nere.

På däck 6 finns förutom receptionen en liten shop med begränsade öppethållningstider (och utan alkohol) en bar, en buffélinje och en salong med en liten lekhörna.
Gott om plats, få resenärer
Utsikten över det öppna havet på fördäck är fin. Men man märker fort att vi inte är speciellt många som valt att resa med M/S Gothica den här dagen. Läget är det samma på returen med M/S Urd från den nya hamnen Norvik i Nynäshamn två dygn senare. Och det tycks vara ganska normalt.
– För tillfället är det inte så fullt. Vi hade lite mer beläggning i juni och juli, säger Artjoms Serikovs som är fartygschef Hangölinjens fartyg M/S Gothica och systerfartyget M/S Urd.
– Det är normalt för en ny rutt att det är lugnt i början. Men Stena Line har stora förhoppningar om tillväxt på linjen på sikt, säger kaptenen Hannes Usin.
– Vi riktar främst in oss på frakt men vanliga resenärer är alltid välkomna. Vi är alltid glada att se folk ombord. Vad jag har hört är chaufförerna rätt nöjda. De sparar i både kilometer och bränsle. Och priset är okej. I övrigt vill de ha mat, en öl och en god natts sömn. Och det kan vi erbjuda, säger Serikovs.

Tillsvidare tar man inte passagerare som reser till fots. Enligt Stena Lines kommunikatör Stefan Elfström beror det att det inte finns någon gångväg för passerare tillgänglig.
– Rutten är helt enkelt främst fokuserad på frakt och fordon med eller utan passagerare, säger han.
Hytt är inget måste
Fast man måste resa med fordon behöver man inte köpa en hytt för resan. Det finns en tyst lounge där man kan tillbringa natten.
– Det finns också husdjurshytter. Många reser med husdjur. En gång hade vi en dam med fem hamstrar i en bur, säger Serikovs road.
Danskflaggade M/S Gothica och systerfartyget M/S Urd är byggda i början av 80-talet men i gott skick.
– Båda fartygen är i god kondition. Rederiet har investerat i dem. Vi var på torrdocka tre veckor i maj i Gdansk. Då gjordes mycket, säger Serikovs.
Fartygen har en besättning på drygt 20 man. På Gothica är besättningen från Lettland, Litauen, Estland, Sverige och Danmark.

Middagen serveras i bufféformat under en timmes tid. Man får själv ta för sig av salladsbordet medan de varma rätterna slås upp av personalen enligt vad man önskar. Frukosten fungerar enligt samma koncept. Personalen påminner resenärerna om tiderna över högtalaren. Stämningen ombord är avslappnad.
”Nästan som på ett gammaldags fraktfartyg”
Ute på däck står Britt-Marie och Pontus Mattsson från Borgå. De har hittat ut på däck för att se Gothica kasta loss och lämna Hangö.
– Det var en bekant i Pargas som nämnde den här möjligheten. Vi har planerat att besöka Österlen länge så vi tänkte prova hur det här känns. Man kanske vinner någon kilometer i och med att Nynäshamn ligger söder om Stockholm och man har hela dagen på sig att köra genom Sverige, säger Pontus.
Hans pappa var sjöman så att åka med ett fraktfartyg känns lite som att återuppleva gamla minnen.
– Det här gör man mer för upplevelsens skull. Det är ett litet äventyr, säger Pontus.
Paret Mattsson tycker att fartyget är ungefär vad de hade tänkt sig.
– Men det finns hytter så förskräckligt. Jag hade tänkt att det fanns ett tiotal, säger Britt-Marie.
– Det är inte lika slipat som på Glory men man behöver inte så mycket tjänster när man åker nattbåt, säger Pontus.

Lite så är det onekligen. Att passagerarutrymmen är begränsade till däck 6 och väderdäck, att det saknas diskotek, Harry Sälar och Ville Vikingar är egentligen inte ett problem.
När salongen färgas orange av solnedgången i väster och Bengtskärs fyr skymtar i horisonten i norr sätter man gärna ner sig och bara är.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.