Pippi på reformer löser ingenting
Arbetskraftsbristen inom vårdbranschen har varit föremål för en aktiv diskussion. Många andra branscher har minst lika stora problem.
En av de stora framtidsfrågorna för Finland är bristen på arbetskraft. I slutet av juli fanns det drygt 85 000 lediga jobb enligt arbets- och näringsbyråernas statistik. Den statistiken berättar bara halva sanningen. Många lediga arbetstillfällen kommer aldrig med i statistiken.
Till ÅU berättade verkställande direktör Merru Tuliara från Förbundet för personaltjänsteföretag att arbetskraftsbristen utgör, om inte ett hinder, så en faktor som fördröjer tillväxten bland företag som sysslar med rekrytering och uthyrning av arbetskraft.
De flesta lediga jobben finns i Nyland, drygt 23 700 lediga jobb, medan motsvarande siffra för Egentliga Finland var drygt 8 100 lediga jobb. Samtidigt som det är svårt att hitta sökande till flera av de drygt 85 000 lediga jobben i Finland, fanns det vid samma tidpunkt cirka 272 000 arbetssökande.
Det har under flera årtionden talats om att utbud och efterfrågan inte möts på arbetsmarknaden. Varför duger inte jobben? Handlar det om lön, status eller om att det inte lönar sig att ta emot jobb?
Svaret är att helheten är mångfasetterad och att man ofta måste utgå från olika personers livssituation. Ibland kan det handla om helt praktiska frågor, som att arbetsplatsen och bostaden inte finns på ett rimligt avstånd från varandra.
Inom vissa branscher har man allt mera övergått till deltidsarbete eller börjat använda inhyrd arbetskraft. Även de obekväma arbetstiderna inom vissa branscher kan avskräcka arbetssökande.
Orsakerna till att det saknas arbetskraft i Finland är många. Den stora bilden handlar om att antalet pensionärer ökar samtidigt som nativiteten sjunker i Finland. Dessutom är arbetskraftsinvandringen inte tillräcklig.
Enligt Merru Tuliara borde tiden i arbetslivet förlängas, pensionärer borde lockas tillbaka till arbetslivet, hemvårdsstödet borde betalas ut för en kortare period, tillståndsprocesserna för invandrare borde göras smidigare och det borde införas en större flexibilitet i arbetslivet så att personer med nedsatt arbetsförmåga lättare får jobb.
Arbets- och näringstjänsterna står in för en stor förändring, då de överförs till kommunerna under år 2024. Servicen ska överföras till en kommun eller ett samarbetsområde vars arbetskraftsbas är minst 20 000 personer.
Enligt Arbets- och näringsministeriet måste en kommun som inte ensam uppfyller kriterierna för att ordna tjänsterna, bilda ett samarbetsområde med en eller flera andra kommuner. Samarbetsområdena ska vara fungerande med tanke på arbetsmarknaden och arbetslivet. Dessutom måste de kommuner som bildar ett samarbetsområde hänga ihop geografiskt.
Tanken är att arbets- och näringsbyråernas personal i enlighet med statstjänstemannalagen övergår till kommunerna genom så kallad överlåtelse av rörelse tillsammans med sina uppgifter och i regel med gällande befattningsbeskrivningar.
Det finns inte många kommuner i Finland som har en arbetskraftsbas på minst 20 000 personer. Enligt siffrorna från år 2020 är arbetskraften i Åbo drygt 80 000 personer. Andra kommuner i Egentliga Finland når inte upp till gränsen. Salo har knappt 20 000 personer, Pargas har drygt 6 000 och Kimitoön har drygt 2 400.
I Västra Nyland är det endast Esbo som fyller kriteriet. I Raseborg var arbetskraften drygt 11 000 personer och i Hangö drygt 3 000 personer.
Kommer kommunerna eller de nya samarbetsområdena att ha bättre förutsättningar att sköta dessa uppgifter? Svaret är nej.
Risken är uppenbar att reformen kommer att leda till att ett fungerande och relativt enhetligt system splittras. Det behövs inte nya samarbetsområden mellan kommunerna, det behövs nya kommuner, om de nuvarande är för små för att sköta de uppgifter som överförs till kommunerna.
I Finland finns det helt tydligt ett politiskt behov av att ständigt genomföra förvaltningsreformer. En förvaltningsreform löser inga problem bara för att den genomförs. De finländska politikerna borde i stället lösa de bakomliggande problemen.
Att överföra uppgifterna till kommunerna eller brokiga samarbetsområden ökar inte arbetskraftsinvandringen, höjer inte lönerna och ökar inte nativiteten.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.