Små årskullar en utmaning på många vis – Kimitoöns bildningschef vill inte stirra sig blind på prognoser
Två kommuner sticker ut
Då man ser till antalet nya förstaklassare och jämför det med andelen svensk- och finskspråkiga i kommunen är det två kommuner som rätt tydligt skiljer sig ur mängden.
Kimitoön och Hangö har förhållandevis få elever som börjar sin skolgång i den jämförelsen, men så har också de två kommunerna den största andelen invånare som är 65 år eller äldre i den här granskningen.
I Kimitoöns kommun är 35,3 procent av befolkningen över 65 år, i Hangö är motsvarande siffra 33,6 procent. Pargas (28,7) och Raseborg (28,1) är de övriga två som ligger närmare 30 procent. I S:t Karins är andelen 21,3 procent och i Åbo 21,1 procent.
S:t Karins är i särklass då det kommer till andelen personer under 15 år med 18,5 procent – och kanske aningen överraskande kommer Pargas tvåa i den statistiken med 14,7 procent.
Hangö och Kimitoön har förhållandevis klart minst nya förstaklassare, men trots det ser man positivt på framtiden.
Bildningschef Marjaana Hoikkala på Kimitoön ser den lilla kommunens utmaningar och styrkor varje dag i sitt arbete, men är trots det krympande elevunderlaget rätt nöjd med läget på Kimitoön just nu.
Hon arbetade tidigare som vice rektor och lärare vid Hermannin koulu i Salo, en stor skola för åk 7–9 med över 500 elever.
I Kimitoöns kommun kommer man med knapp marginal upp till 550 elever i åk 1–9 – med båda språkgrupperna medräknade. Hon har med andra ord erfarenhet av både stort och smått.
Om tabellerna
Informationen i tabellerna är insamlad under vecka 31 och vecka 32 från de uppgifter som kommunernas ansvariga tjänstemän och skolornas ansvariga gett till ÅU.
I Åbo har vi valt att inte ta med de finskspråkiga skolorna, främst på grund av att de är så många till antalet. Samma sak gäller de finskspråkiga skolorna i S:t Karins.
Invånarantalen och fördelningen mellan svensk- och finskspråkiga i de olika kommunerna är hämtade ur Statistikcentralens databas och gäller per den 31.12.2021.
För Hangös del fick ÅU endast antalen för förstaklassare samt det sammanlagda antalet elever på den svensk- och den finskspråkiga sidan.
De skolor där inga årskurser angetts är skolor med elever i åk 1–6. I tabellen för Pargas finskspråkiga skolor har kommundelspreciseringen tyvärr fallit bort för Utön koulu och Ulkosaariston koulu, som båda ligger i Korpo kommundel.
– Vi har faktiskt alla lärartjänster besatta, vilket inte alls är en självklarhet i en liten kommun, påpekar hon.
Rekryteringen av behöriga lärare är ingen lätt ekvation på mindre orter, där lärare inte alltid kan erbjudas tillräckligt med undervisningstimmar i de små enheterna. Är skolnätet dessutom geografiskt splittrat blir det ännu knepigare.
I Kimitoön är det främst på den finskspråkiga sidan som elevantalen dalar. Förklaringen hänger delvis ihop med att en del elever väljer skolan i Sagu eller Bjärnå.
Liten årskull på finska sidan
Den stora enhetsskolan Kemiönsaaren keskuskoulu i Kimito har endast sex nya ettor i höst, lika många som Taalintehtaan koulu i Dalsbruk.
– Ser man på elevantalen på den finskspråkiga sidan råkar det sig faktiskt så att det här är en förhållandevis liten årskull överlag. Ser man på läget i förskolan lutar det mot nio nya förstaklassare i Keskuskoulu nästa höst och tre i Taalintehtaan koulu. Läget för Keskuskoulus del är det som lever mest, av helt naturliga orsaker, säger Hoikkala.
Samtidigt påminner hon om att de dalande elevantalen ingalunda är en sak som endast Kimitoön tampas med. Trenden är riksomfattande. Men då hon tittar på sina prognoser som i nuläget sträcker sig fram till 2029–2030 ser de inte nådiga ut.
– Man varken kan eller ska stirra sig blind på prognoser. Familjer flyttar, människor väljer att prioritera olika och allt som oftast landar de verkliga siffrorna på en klart bättre nivå än prognoserna.
Coronan förde med sig nytt
Hoikkala säger att coronatiden också gjort sitt för att locka barnfamiljer, men det är inget som syns just i årets skolsiffror.
Har coronan fört med sig ett fenomen där flera elever undervisas hemma?
– Det har nog märkts av, men just i år är den andelen litet mindre. Alla elever som har hemundervisning har förstås individuella orsaker som ligger bakom och dem kan jag inte gå in på.
Kimitoön har i höst också sex elever från Ukraina, varav tre i åldern som motsvarar åk 1–6 och tre i åk 7–9. De eleverna går i förberedande undervisning och syns därför inte i den skolspecifika statistiken.
Det snackas inte heller om att dra in skolor i Kimitoöns kommun just nu.
– Den senaste större utredningen på den fronten gjordes i samband med Kimitoöns Balans 2020-sparprogram.
– Jag brukar för det mesta vara positivt lagd utan att vara överoptimistisk och är helt övertygad om att våra små enheter har en framtid. Alla känner varandra, det är lättare med integrerad undervisning.
Pargas har minsta skolan
I Pargas gjordes i sin tur en skolnätsutredning så sent som i fjol, men den lades ner i maj i år.
Utredningen som föreslog en indragning av Sunnanbergs skola ansågs inte längre aktuell och stadsstyrelsens motivering var bland annat att Pargas vill vara en stad som satsar på utbildningen.
En sammanslagning av Kyrkbackens skola i Nagu och Skärgårdshavets skola i Korpo som också diskuterats är således inte heller aktuell.
I Pargas minsta skola, finskspråkiga Utön koulu, syns varje flyttrörelse in och ut i samhället på Utö och de närliggande öarna direkt i skolans elevantal.
I höst har elevantalet faktiskt ökat med 50 procent då skolan i höst har sex elever jämfört med fyra ännu i våras. Då ÅU senast besökte skolan i februari hoppades de fyra eleverna på nya skolkompisar – och det har de fått.
– De nya eleverna är äldre, så vi har faktiskt inga förstaklassare nu på hösten, berättar skolans rektor Sammy Järnström som också fungerar som rektor för finskspråkiga Nilsbyn koulu i Lielax.
Hangö ”minst i klassen”
I Hangö med sina knappa 8 000 invånare börjar 47 barn i skolan i höst. Det är två färre än i Kimitoön, trots att det skiljer nästan 1 400 i invånarantal mellan orterna.
– Här i Hangö är läget just nu det att vi faktiskt har en liten ökning i antalet svenskspråkiga elever då vi på våren hade 305 elever och nu 311 medan trenden på finskspråkiga sidan är motsatt då vi nu har 355 elever mot 367 i våras. Totalt är elevantalet i hela staden minus sex sedan våren, berättar Hangös bildningsdirektör Karl-Erik ”Lelle” Gustafsson.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.