Isak, 7 år, är en av tre nya elever i Bromarv skola – men det kvittar

I Raseborg har man dryftat skolnätet i flera års tid och i vissa skolor är de ny elverna onekligen få. I Snappertuna skola börjar bara en elev på första klass när läsåret kör i gång den 16 augusti. Också i Svartå och Västerby börjar bara fem elever i årskurs 1. I Bromarv inleder tre barn sin skolgång. Vi träffade ett av dem.

Isak Grönroos har nyss fyllt 7 år. Han gillar jakt och fiske och vet att duvjakten inleds just i dag (vid intervjun 10 augusti). Isak är en av de tre elever som ska börja i första klass i Bromarv skola på tisdag. Det har han absolut inget emot. Kompisarna har inte heller ledigt längre.
De två andra förstaklassarna Alexander och Aarni är bekanta sedan tidigare. Bekant är också skolgården och en stor del av de äldre eleverna.
– Förskolan ordnades på prov i skolans lokaler tillsammans med årskurserna 1 och 2. Det var positivt. Han tyckte om att leka med de äldre pojkarna och han knäckte koden att läsa och skriva, säger Isaks mamma Linda Grönroos.

Hon har själv gått i Bromarv skola då årskurserna hade parallellklasser och ville väldigt gärna att också hennes egna barn skulle få gå i en liten skola.
– Jag var ute på världen några år och när jag kom tillbaka vara skolan fem före stängning och vi var fem före att köpa hus. Att få bo här vägde mer och nu är läget för skolan inte längre lika kritiskt.
Under pandemiåren har det flyttat fler barnfamiljer till Bromarv.
– För några år sedan var Isak den enda i sin årskull. Nu är de ändå två förutom honom. Och via inflyttningen finns det fler klasskompisar som talar finska. Så man har börjat göra lite finska ord hemma. Det är lite kul. Men det är ganska pojkstarkt överlag, både i dagiset och i skolan.
Grönroos hoppas att det åtminstone kommer finnas några elever per årskurs i framtiden också och att det gör så att skolan bevaras.
– Försvinner skolan så finns det inte en chans att barnfamiljer flyttar hit.
Bildningschefen: ”Det medför utmaningar”
– Visst medför det utmaningar när elevantalet är litet. I till exempel Bromarv, Snappertuna och Svartå ger vi undervisning i sammansatta klasser och i vissa ämnen behövs en viss personalresursering, säger bildningsdirektör Tina Nordman i Raseborg.

Eftersom man har prognoser kommer siffrorna ändå inte som en överraskning.
– Det bristande elevunderlaget har påtalats i många år. Det minskar nationellt och också i Raseborg, säger Nordman.
I Raseborg gjordes en servicenätsundersökning 2019 där man konstaterade att skolorna i medeltal är små i jämförelse med andra kommuner. I medeltal har skolorna 1,9 parallellklasser. Den största skolan var vid tidpunkten Seminarieskolan, vars elevkapacitet är 426 elever. Den minsta skolan var Snappertuna skola, vars elevkapacitet är 52 elever.
Där konstaterades också att det typiska för skolnätet är en låg användningsgrad, föråldrad funktionalitet och ett nöjaktigt tekniskt skick.
Förmånligast skulle det vara att stänga skolor som är små, i dåligt skick och som har låg användningsgrad.
I utredningen granskas olika versioner av skolnätet och läget följs med. Detta var på agendan i fullmäktige för ett par år sedan.
– Man har också diskuterar om det ska finnas ett minimielevantal för när en skola ska stängas. Men det finns inget allmänt rättesnöre att gå efter. Det avgörs från fall till fall hur länge man vill upprätthålla verksamheten.
Stängning av Västerby kräver plats i Österby
Ett nytt ärende som berör servicenätet bereds för tillfället. Man ser i synnerhet på skolnätet i Pojo och Fiskars men några beslut finns inte. Det enda man beslutat om hittills är att Västerby skola stängs när eleverna får plats i Österby skola.
– Men Österby har haft inflyttning av barnfamiljer så det finns inte plats för Västerbybarnen i detta skede. Det skulle behövas fler klassrum.
Hur brådskande anser du att det är att ta beslut om skolnätet?
– Det är viktigt att få de öppna frågorna utredda. Om vi beslutar att fortsätta som nu fortsätter vi eller tvärtom. Men då vet vi åtminstone det. Osäkerheten är jobbig både för barnen, föräldrarna och för personalen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.