Klåpare i trafiken – på land och till sjöss
Sju dog i trafiken under några dagar och katamaran kör på en färja i Högsåra, har man kunnat läsa om de senaste dagarna.
Trafikvett eller snarare ovett har varit på tapeten den senaste tiden. I Sydvästra Finland dog sju personer i trafiken under tio dagar i slutet av juli. Även under hela år 2022 har dödsolyckorna i regionen ökat.
I Finland inträffade enligt Trafikskyddet år 2021 totalt 3 213 vägtrafikolyckor som ledde till personskador. I olyckorna dog 225 personer och 3 862 personer skadades.
Enligt Räddningsbranschens Centralorganisation sker de allvarligaste olyckorna för bilister utanför tätorter. Krockar och dikeskörningar orsakar tre fjärdedelar av dödsfallen i personbilar. Männens andel av dödsoffren i trafikolyckor är nästan tredubbel jämfört med kvinnors.
Risken för unga som inte fyllt 24 år att omkomma i bilolycka är tre gånger större än risken för medelålders förare. Körkortsreformen som möjliggör att 17-åringar kan få körkort, har visat sig vara problematisk. En revidering av lagen är aktuell.
Olyckor kan inte helt undvikas, men olyckor kan förebyggas. Attityden är i de flesta fall en flexibel egenskap, den går att ändra om man bestämmer sig för att göra det.
I trafiken handlar det om förhållningssätt, uppmärksamhet och rätt hastighet. Förhållningssättet är avgörande och bidrar på ett avgörande sätt också till uppmärksamheten och hastigheten.
Brådska eller konstruerad brådska är ett av de största problemen i trafiken. Brådska leder till för höga hastigheter. Om man ska köra en sträcka på 50 kilometer, förkortas körtiden teoretiskt sett med cirka sju minuter, om man ökar hastigheten från 80 km/h till 100 km/h. Risken finns då också att man gör sig skyldig till fortkörning.
Det är sällan sju minuter är avgörande för hur dagen eller veckan utfaller. Med vettig tidsplanering kan man vinna betydligt mera än sju minuter och samtidigt spara bränslekostnader.
De som regelbundet rör sig i trafiken märker att kännedomen om trafikregler verkar ha minskat eller så handlar det helt enkelt om att man ignorerar trafikreglerna. Genom att visa respekt mot övriga i trafiken och genom att alla följer reglerna kan många olyckor och farliga situationer undvikas.
Hastigheten är en viktig faktor i trafiken, det gäller både landsväg och tätorter. På landsväg ska man inte köra för fort, men inte heller för långsamt. Långsam hastighet leder till många omkörningar.
I tätorter är det motiverat med låga hastigheter. Körsträckan i tätorter är ofta kort och högre hastigheter kan sällan motiveras. Enligt Trafikskyddet minskar risken att en fotgängare dör märkbart, om hen blir påkörd av en bil, om hastighetsbegränsningen är 30 km/h.
Blir en fotgängare påkörd i en hastighet av 60 km/h är sannolikheten att hen dör nästan 60 procent, men om hastigheten är 30 km/h, är sannolikheten endast cirka 5 procent.
Till sjöss råder delvis en annan vedertagen praxis än på land, men även på sjön behövs rätt attityd, vaksamhet och anpassad hastighet.
År 2020 inträffade 2 204 sjöolyckor i Finland. Grundstötningar är den vanligaste olyckstypen. De senaste åren har det enligt Traficom årligen dött 30-50 personer i sjöolyckor. År 2021 dog 37 personer i sjöolyckor, samliga olyckor gällde fritidsbåtar och alla som dog var män. 95 procent av sjöolyckorna sker med fritidsbåtar och 5 procent inom handelssjöfarten.
Sjövett kräver också rätt inställning. Sunt förnuft och försiktighet är den viktigaste utrustningen för båtförare. Båten måste vara sjöduglig och dessutom behövs rätt utrustning.
Diskussionen om någon form av körkort för fritidsbåtsförare har inte fått vind i seglen i Finland. Diskussionen som förts i Finland om ett eventuellt båtkörkort har främst fokuserat på nackdelarna, kostnaderna och resurserna för övervakningen.
Den största fördelen med ett båtkörkort, för vissa typer av båtar, skulle kanske vara att ett båtkörkort allmänt sett skulle öka kunskapen om regler och sjövett. Besserwissermentaliteten, som inte är helt ovanlig på sjön, kräver dock också andra åtgärder än bara ett körkort.
När politiken vaknar från sin sommardvala, finns det orsak att fundera på om man via lagstiftning också kan påverka attityden i trafiken.
Oberoende av gällande och kommande regler, behövs det mera respekt och intellekt i trafiken, oavsett var och vad man kör.
Båtkort i all ära. Nu vet vi tyvärr att det i framtiden på Nagu-Korpo färjpasset med den nya virtuella kabel-färjan, som troligen tar 300 pers över en av våra livligaste farleder, inte behövs ens ett båtkort för den som är befälhavare på denna. Kanske vi borde vara smått oroliga?