Polisen har fått ny praxis för skötseln av vapenärenden – listar brott som gör det svårt att få vapentillstånd
Landets polisinrättningar har sedan början av månaden en ny anvisning för hur man ska hantera skjutvapentillstånd.
Anvisningen, med namnet ”Förenhetligande av praxis angående skjutvapentillstånd”, innehåller bland annat en förteckning över skjutvapen som anses lämpliga för godtagbara användningsändamål enligt skjutvapenlagen.
Anvisningen listar även brott, förseelser och annat oönskat beteende som kan inverka på möjligheten att få vapentillstånd eller leda till att tillståndet återkallas.
”Förhoppningsvis kommer den tillgängliga anvisningen att bidra till att göra polisens vapentillståndsprövning genomskinligare”, uppger Polisstyrelsen i ett pressmeddelande.
De flesta får ett positivt beslut
Största delen av alla som ansöker om vapentillstånd får ett positivt beslut. Ibland är det dock nödvändigt att meddela ett negativt beslut, att förena det beviljade tillståndet med villkor eller att återkalla ett beviljat vapentillstånd, konstaterar Polisstyrelsen.
– Anvisningen är i första hand avsedd som stöd vid prövning i anslutning till vapentillståndsärenden när man överväger ett eventuellt avslag på ansökan eller återkallelse av befintliga vapentillstånd, säger överinspektör Tarja Ranta vid Polisstyrelsen i pressmeddelandet.
Hon påpekar att anvisningen kan vara till nytta också för dem som har planer på att skaffa ett vapentillstånd ifall de till exempel misstänker att tidigare gärningar kan utgöra ett hinder för att få tillståndet.
Handlar inte om en författning
Överinspektör Tarja Ranta betonar att det inte är fråga om en författning utan en anvisning om hur skjutvapenlagen ska tillämpas.
– Eftersom skjutvapenlagen och -förordningen är på högre nivå än anvisningen kan avvikelser från anvisningen göras av grundad anledning i enlighet med lagen och förordningen.
Anvisningen kan beställas från Polisstyrelsens kansli på e-postadressen kirjaamo.poliisihallitus@poliisi.fi.
Brott som förhindrar vapentillstånd
Här några exempel ur den långa listan över hur brottsbelastning påverkar möjligheten att få vapentillstånd:
- Grovt jaktbrott: utgör hinder för nytt vapentillstånd i minst 5 år, normalt 5–10 år.
- Rattfylleri: utgör hinder för nytt vapentillstånd i 0–2 år.
- Grovt dopningsbrott, med fängelse i 4 mån–4 år: utgör hinder för nytt vapentillstånd i minst 8 år, normalt 8–12 år.
- Rekrytering för ett terroristbrott, med fängelse 4 mån–8 år: utgör hinder för nytt vapentillstånd i minst 8 år, normalt 8–12 år.
- Misshandel, med böter eller fängelse i högst två år: utgör hinder för nytt vapentillstånd i minst 2 år, normalt 2–5 år.
- Naturskyddsbrott, med böter eller fängelse i högst två år: utgör hinder för nytt vapentillstånd i minst 2 år, normalt 2–5 år.
- Hets mot folkgrupp, med böter eller fängelse i högst två år: utgör hinder för nytt vapentillstånd i minst 2 år, normalt 2–5 år.
- Förskingring: utgör hinder för nytt vapentillstånd i minst 2 år, normalt 2–5 år.
- Dråp, med fängelse i 8–12 år: utgör ett hinder för nytt vapentillstånd i minst 15 år, tillstånd beviljas som regel inte.
- Mord, med fängelse på livstid: tillståndet beviljas inte.
Texten uppdaterad 15.45 med faktarutan
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.