AI-bolag intresserade av åländska sjöfarten
De svenska teknikbolagen Semcom och Cetasol har tillsammans utvecklat en digital plattform som ska hjälpa sjökaptener att effektivisera sin bränsleförbrukning.
Enligt tester kan man minska skärgårdsfärjornas bränsleförbrukning med 10-25 procent.
– Det har varit intressant att se hur människor från Åland visat intresse, säger Ethan Faghani, vd för Cetasol.
Tjänsten är byggd på artificiell intelligens och lär sig därför hela tiden. Sedan januari 2020 har plattformen bland annat testats på färjor i Göteborgs skärgård. På skärgårdsfärjorna där har man i genomsnitt sparat bränsle med 17 procent genom att ändra på körmönstret.
– Det vi gör är inte nytt. På marknaden finns det redan flera lösningar men de använder ofta komplicerade sensorer och liknande. Men man behöver inte sensorer eller hårdvara. Vår lösning följer med och räknar ut färjornas rutt och lär sig mönster vart efter. Genom att göra det lär vi oss en hel del, säger Faghani.
Faghani jämför tekniken med hur karttjänsten Google-kartor fungerar.
– Det är som när man använder Google kartor och märker hur exakt den kan förutsäga en rutt. Vi använder oss av många beräkningar över tiden. Kunderna vill undvika komplexa lösningar. Vi försöker röra oss mot hållbarhet genom att göra det enkelt.
Åländskt intresse
Eftersom det inte behövs någon hårdvara är det väldigt enkelt att installera plattformen, som funkar på de flesta båtar. Det åländska intresset har väckt bolagens intresse för Åland och de vill nu söka sig till den åländska marknaden.
– Flera från Åland har visat intresse. Vi har inte hunnit undersöka saken eftersom vi är ett litet företag på en begränsad marknad. Men nu har vi börjat kolla på Åland och all potential som finns där och hur vi kan stöda utvecklingen.
Enkelt
Plattformen ger information i realtid och data man kan titta på efteråt. Enligt Faghani är det insikterna man får efter turerna som är det mest värdefulla.
– När kaptenerna i efterhand pratar med sin chef och tittar på datan kan de fatta de viktiga
besluten om när man exempelvis borde starta motorn.
Tanken är att man ska kunna fatta så hållbara beslut som möjligt.
– Att använda data för energioptimering är inte svårt. Jag hoppas det blir obligatoriskt
i Sverige med tanke på hur låg kostnaden och tröskeln är. Jag vet inte varför alla fartyg inte använder sig av energioptimering. Tekniken finns där men sjöfarten hamnar bakom.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.