Mikael Heinrichs 19.07.2022 20:15

Åbo förvaltningsdomstol ger gästhamnsföretagarna i Nagu, Korpo och Houtskär rätt och upphäver Pargasfullmäktiges beslut om kapacitetsavgiften som tagits ut sedan 2020.

Gästhamnsoperatörerna i Verkan i Korpo och Näsby i Houtskär hade sökt ändring i Pargas stadsfullmäktiges beslut den 10 december 2019, där man i samband med godkännandet av vattentjänstverkets prislista för år 2020 fastställde en kapacitetsavgift på 1 euro per övernattande båt för hushållsvatten till gästhamnarna i Nagu, Korpo och Houtskär.

Staden sökte inte ändring

I början av juni gav Åbo förvaltningsdomstol gästhamnsföretagarna rätt då domstolen upphävde stadsfullmäktiges beslut och dessutom ålade staden att ersätta företagarnas rättegångskostnader om 200 euro.

Högsta förvaltningsdomstolen bekräftar till ÅU att Pargas stad inte har sökt om ändring i beslutet som därmed har vunnit laga kraft.

Handlar om cirka 10 000 euro per år

I grund och botten handlar det om en summa på ungefär 10 000 euro i året som gästhamnsföretagarna betalat till staden i form av kapacitetsavgifter.

I samband med fullmäktigebehandlingen 2019 (och under därpåföljande år) har avgiften debatterats – och då liksom i stadsstyrelsens genmäle till förvaltningsdomstolen – motiverades avgiften med att man på grund av förbrukningstoppar under sommaren måste upprätthålla en särskild beredskap.

Enligt stadens beräkningar är det gästhamnarna som står för merparten av dessa förbrukningstoppar.

Enligt stadsstyrelsens utlåtande låg den genomsnittliga månatliga vattenförbrukningen i gästhamnen i Nagu på ca 380 kubikmeter under fem verksamma månader under åren 2018–2019.

Motsvarande mängder för Korpos del under sex månader var ca 220 kubikmeter och för Houtskärs del under fyra månader ca 160 kubikmeter.

Arkiv/Mikael Heinrichs

Vattentjänstverket har investerat i en nästan trefaldig produktionskapacitet jämfört med normal förbrukning i skärgården för att kunna svara på efterfrågan under sommarmånaderna. Styrelsen jämför också kapacitetsavgiften med sprinkleravgiften som också den står för en intäkt på cirka 10 000 euro om året.

Staden medger i sitt utlåtande att gästhamnarnas kapacitetsavgift endast täcker en del av den årliga avskrivningskostnaden (drygt 60 000 euro per år med en avskrivningstid om 15 år) för investeringarna som gjorts.

Enligt stadens beräkningar betalar vattenabonnenterna i Pargas kommundel cirka 120 euro per år av de kostnader som hänför sig till vattentjänstverksamheten i skärgårdsdelarna.

Orättvis avgift, menar företagarna

Gästhamnsoperatörerna ansåg att kapacitetsavgiften är lagstridig och orättvis mot gästhamnsföretagarna, eftersom avgiften saknar koppling till mängden vatten som förbrukats.

Dessutom ansåg de att avgiften strider mot likställdhetsprincipen i och med att den endast avser en viss typs företag i en begränsad del av kommunen.

De ifrågasatte också Pargas stads kalkyler bland annat med ett exempel från Houtskär, där folkhögskolans vattenförbrukning, som enligt gästhamnsföretagarna tidsmässigt sammanfaller med hamnarnas, de facto var större.

Grundavgiften kan variera, men ska motiveras

Förvaltningsdomstolen konstaterar i sitt avgörande att kapacitetsavgiften inte kan anses vara en anslutningsavgift, brukssavgift eller annan avgift för en tjänst som vattentjänstverket tillhandahåller i enlighet med lagen om vattentjänster.

Däremot kunde kapacitetsavgiften enligt Åbo förvaltningsdomstols tolkning anses utgöra en del av gästhamnarnas grundavgifter, eftersom grundavgiften kan vara olika stor på olika områden om det kan anses motiverat för att kostnaderna ska riktas rätt.

Förvaltningsdomstolen konstaterar också att det enligt utredningen kan vara motiverat att gästhamnarnas grundavgifter i de olika kommundelarna varierar i storlek, men att ett tillräckligt samband mellan kostnaderna och avgifterna då ska kunna påvisas.

Domstolen anser också att stadens uppskattning om vattenförbrukning per dygn per person verkar hög, eftersom den ligger kring 100 liter – en mängd som nästan motsvarar genomsnittsfinländarens vattenförbrukning i hushållen där man också använder hushållsmaskiner, bevattnar med mera.

Många andra än gästhamnarna som ligger bakom

Då domstolen jämför vattenförbrukningen i Nagu en genomsnittlig dag under vintern (67 kubik enligt stadens utredning) och under sommarens förbrukningstopp (163 kubik) och tar i beaktande stadens uppskattning om vattenförbrukningen i gästhamnen (45 kubik per dygn med 450 båtgäster à 100 liter), konstaterar de att andra förbrukare står för en ökad vattenförbrukning på 118 kubik – det vill säga betydligt mer än gästhamnen.

Eftersom det inte ur beslutsunderlaget framgår hur mycket gästhamnarna betalar genom egentliga grundavgifter och bruksavgifter i jämförelse med andra abonnenter, har domstolen inte kunnat bedöma om kapacitetsavgiften uppfyller kravet på rättvisa.

Men den bristfälliga utredningen tyder enligt domstolen på att det kravet inte uppfylls och konstaterar att fullmäktiges beslut om kapacitetsavgiften för gästhamnarnas del är lagstridigt.

Mikael Heinrichs
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln