Nya Åland 19.07.2022 07:003

Av 1 145 stycken häckande ådor vid Ålands största ejderkoloni på Lågskäret överlevde endast 25 ungar i år. Det visar Ålands fågelskyddsförenings statistik.

På Båtskären, som övervakas av Ådans vänner, lyckades man med 220 bon få ut 358 levande ungar. Men den lilla ljusglimten mörknar snabbt när man pratar om det allvarliga läget för ejdern.

– Det är en dålig situation och allt tyder på att det blir värre, säger Lucas Wideman på Ådans vänner som bemannat Båtskär för att skrämma iväg predatorer som havsörnen som vill komma åt ådorna och deras ungar.

Läget allvarligare

Att det är prekärt läge för ejdrarna är ingen nyhet, men läget blir allt allvarligare.

– Det har gått dåligt i 20 års tid, säger Wideman som är hörbart frustrerad.

Med frivilliga krafter försöker Ådans vänner få ut levande edjerungar för att bibehålla en skärgårdskultur många tycker är viktig. Deras tillvägagångssätt med att övervaka bon och bygga ådtak har visat sig fungera.

Varför görs inte liknande insatser på fler håll än Båtskär?

– Ja, det är en bra fråga som inte är så lätt att besvara. Det har inte funnits någon annan som velat dra igång liknande projekt.

För två år sedan lämnades medborgarinitiativet ”Skydda sjöfågelstammen” till lagtinget. Initiativet samlade in 3 206 underskrifter, men Wideman är inte imponerad av resultatet.

– Man kan konstatera att sjöfågelstammen ännu inte är skyddad.

I princip är ejdrarna försvunna från största delen av skärgården.

– Det vore väldigt illa om ejdrarna helt försvinner. Det blir svårt att få tillbaka dem då de är väldigt ort-trogna. De häckar alltid på samma plats. Även om det skulle finnas ejdrar på andra platser, som Danmark eller Öland så är det osannolikt att de skulle hitta hit.

Det är alltså en kamp mot klockan som förs för den åländska ejderstammen, som blir allt äldre.

Vad behöver göras?

– Vi har försökt att poängtera tre saker vi tycker man kunde göra som akuta åtgäder, säger Wideman och listar:

– Ett, man skulle behöva upprätta flera trygga platser som Båtskären. På de platser där de finns kvar behöver man lägga in stora resurser på att få ut ungar som överlever, så att vi får ut nya generationer. Det är första åtgärden som borde varit gjort redan, men tyvärr har man inte satt in de resurserna.

– Två, vi måste bli av med de invasiva rovdjuren helt och hållet, som mårdhund och mink. De är ett av de största miljöproblem vi har och man bara accepterar att det är så. Det finns möjlighet att bli av med dem i dagsläget.

– Tre, se över förvaltningsplanen för havsörn. Skyddet ser likadant ut idag som för 70 år sen när det bara fanns en handfull bon på Åland. De är lika skyddade idag när vi har kanske världens tätaste örnstam.

Angående den sista punkten, konstaterar han att örnstammens överlevnad var ett enormt framgångsrikt projekt från människans sida, men att allt har sin gräns.

– Fortfarande i dagsläget ges mer pengar till att räkna havsörns bon än till att ta hand om ejdrar.

Känner ni att ni har fått politiskt gehör för era åtgärdsförslag?

– Jo, de flesta man pratar med, politiker och andra, håller med. Men sen när det väl kommer till att göra faktiska åtgärder … Det har vi fortfarande inte sett.

Han säger att man från Ådans vänner tagit fram ett recept som fungerar.

– Vi vet vad som funkar, vi gör det på Båtskäret, vi väntar bara på att det ska göras på större skala. Vill vi ha ejdrar i vår skärgård måste vi vidta åtgärder för det. Det går inte att bara gå runt och hoppas.

Heidi Hendersson/Nya Åland

Nya Åland
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln