Andelen kvinnor i börsbolags styrelser högre än någonsin tidigare – EU-direktiv skärper snart kraven ytterligare
I år har andelen kvinnor som sitter i börsnoterade bolags styrelser i Finland stigit till 31 procent, vilket är rekordnivå. Det uppger Centralhandelskammaren i ett pressmeddelande.
I till marknadsvärdet stora börsbolag steg andelen kvinnor i styrelserna med tre procentenheter till 35 procent. I medelstora och små börsbolag steg kvinnornas andel med en procentenhet till 32 respektive 26 procent.
Centralhandelskammaren har följt med utvecklingen av könsfördelningen i börsbolags styrelser och ledningsgrupper i över tio år.
— Andelen kvinnor i styrelserna har med undantag av fjolårets stagnering hela tiden vuxit stadigt, och i år finns endast tre små börsbolag som har styrelser endast bestående av män, säger Centralhandelskammarens ledande expert Ville Kajala.
Kvinnor sitter oftare i revisionskommittéer än i nomineringskommittéer
De flesta börsbolags styrelser bildar också olika utskott, varav revisionskommittéer, nomineringskommittéer och belöningskommittéer är vanliga.
Könsfördelningen i de olika kommittéerna varierar fortfarande kraftigt. Kvinnor utgör 40 procent av medlemmarna i revisionskommittéer, medan 28 procent av medlemmarna i belöningskommittéer är kvinnor.
Fördelningen är ändå ojämnast i nomineringskommittéerna som förbereder och lägger fram förslag för styrelsesammansättningen.
Kvinnor utgör 19 procent av medlemmarna i styrelsernas nomineringskommittéer och endast 12 procent av medlemmarna i aktieägarnas nomineringskommittéer.
— Könsfördelningen här har stor betydelse. I de bolag där det sitter åtminstone en kvinna i nomineringskommittén är andelen kvinnor i styrelsen 40 procent. I bolag där nomineringskommittén endast består av män är andelen kvinnor däremot endast 31 procent.
Enligt Kajala återspeglar kvinnors överrepresentation i revisionskommittéer och underrepresentation i nomineringskommittéer det faktum att kvinnliga styrelsemedlemmar oftare än män har en bakgrund inom stödfunktioner snarare än inom företagsledning.
EU-direktiv om könskvoter träder snart i kraft
I slutet av 2022 träder ett EU-direktiv som berör könskvoter i börsbolags styrelser i kraft.
Enligt Centralhandelskammarens utredning uppfyller över hälften av de börsbolag som berörs av direktivet redan kraven om jämlik könsrepresentation i styrelser.
En jämlik könsrepresentation innebär enligt direktivet att det mindre representerade könet ska utgöra en andel på kring 40 procent av bolagens styrelsemedlemmar.
Det här målet ska uppnås senast i juni 2026.
Även om många finländska företag redan uppfyller direktivets mål, menar Kajala att kvoteringsregleringen tar bort uppmärksamheten från främjandet av kvinnligt ledarskap som helhet.
— Risken med könskvoter är att många kvinnor i ledande ställning övergår till styrelseposter, vilket kan leda till att andelen kvinnor i företagens ledningsgrupper minskar. Styrelseplatserna kan också koncentreras till samma kvinnor, säger Kajala.
Kvotdirektivet innehåller en möjlighet att skjuta upp tillämpningen av vissa bestämmelser om urvalsförfarandet för styrelseledamöter om könsbalans har uppnåtts genom andra åtgärder.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.