Är Borgå stift den senaste ”innovationen” i Svenskfinland?
Under våren har Kårkulla samkommuns nedläggning diskuterats aktivt. De svenskspråkiga strukturerna blir allt färre. Är strukturer viktiga?
Förvaltning, struktur och organisationer låter inte sprudlande och väcker sällan stort intresse. Trots att de byråkratiska orden låter tråkiga, har formella förvaltningsstrukturer en stor betydelse för hur man skapar och upprätthåller svenskspråkig service.
Om en organisation har en förvaltning som jobbar på finska, blir svenskspråkig service och kommunikation på svenska ofta ett tillägg, som kan upplevas som både onödigt, besvärligt och dyrt.
Den verifierade slutsatsen är att då staten skapat större förvaltningsenheter, har man samtidigt minskat antalet organisationer med svenska som arbetsspråk. Det här har också försämrat möjligheterna att få service på svenska.
Den finlandssvenska konstruktionen och samkommunen Kårkulla upphör om några månader. Kårkulla samkommun har varit en organisation som samlat hela Svenskfinland. Ingen har behövt fundera på om Kårkulla har kunnat erbjuda service på svenska.
Kårkulla har inte varit enbart en solskenshistoria. Samarbete är ofta svårt och det har det varit också i Kårkulla. Kårkulla drabbades av fenomenet att kommunerna endast ville plocka russinen ur kakan.
Slaget om Kårkulla är förlorat och det gäller nu att blicka framåt. Det som behövs i Svenskfinland är färre utredningar och flera konkreta samarbetsmodeller. Samarbete är den största möjligheten för Svenskfinland och avsaknaden av samarbete är den största svagheten.
Fragmenten av Kårkulla flyttas till de nya tvåspråkiga välfärdsområdena. Enligt lagen ska de tvåspråkiga välfärdsområdena samarbeta. Hur det samarbetet utfaller eller förfaller återstår att se. Fokus verkar redan nu finnas på russinen och inte på kakan.
Det har visat sig vara svårt att skapa förvaltningsmodeller som omfattar den svenskspråkiga befolkningen på knappt 290 000 personer i Finland. Kanske det allmänt anses att regionala så kallade tvåspråkiga lösningar är tillräckliga för att trygga service också på svenska?
Det lönar sig ändå att på riktigt fundera på om det finns något som kan definieras som tvåspråkig service? Servicen kan ges på svenska eller finska. Nyansskillnaden i detta resonemang är inte obetydlig.
När har man senast skapat en offentligrättslig organisation och serviceproducent som omfattar de svenskspråkiga i Finland?
Borgå stift grundades i slutet av år 1923 och fyller således snart 100 år. Man kan med fog ställa frågan om Borgå stift är den senaste förvaltningsinnovationen i Svenskfinland? Borgå stift är egentligen en genial idé och en lysande byråkratisk innovation, som samlar alla församlingar med svenskspråkig majoritet i Finland.
Om konstruktionen Svenskfinland ska bidra till att det lokalt finns finlandssvensk service och livskraft i framtiden, är det dags att sätta propellerhatten på i ankdammen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.