ÅU 09.06.2022 17:00

Skräckfilmen ”Men” är en thriller och ett skickligt hantverk. Regissören (samtidigt manusförfattaren) Alex Garland började som romanförfattare och blev känd med ”Beach” 1996.

Bästsäljaren filmades två år senare av Danny Boyle med Leonardo DiCaprio i huvudrollen. Garland har skrivit manus till ett antal filmer (”28 dagar senare” med flera) och 2014 debuterade han som regissör med ”Ex machina”; svenska Alicia Vikander i huvudrollen. Garland har en livlig fantasi; för livlig kanske.

En kvinna i London vill skiljas. Mannen sätter emot; om du går tar jag livet av mig. I början av ”Men” ser vi genom fönstret en man falla i slow motion. Ramlat eller hoppat? Tillbakablickarna slut för tillfället. Kvinnan ( Jessie Buckley ) har hyrt ett stort 1600-tals hus på engelska lummiga landsbygden.

För att bearbeta sorgen, hitta sig själv och lugnet. Långa promenader över fält och genom skogar. Vackert, idylliskt och intressant fotat. Vi får en känsla av att hon har en känsla. Av att vara iakttagen, förföljd. I fara.

Och så dyker han upp. En naken man på ängen. Samma nakna man försöker ta sig in i huset. Polisen tycker att det är en bagatell. Prästen tycker att kvinnan ska förlåta alla män.

Alla män är likadana. I den här byn. Alla män (utom äkta mannen) spelas av samma skådespelare, Rory Kinnear . Det märker inte kvinnan, och det tar en tid innan vi ser likheterna (skicklig maskering och lite trickfilmning).

Rory Kinnear är en skicklig skådespelare och nu har han ett brett register till sitt förfogande. Men ingen överträffar Jessie Buckley. Hon var fantastisk också i början av året i Maggie Gyllenhaals ”Lost Daughter”.

Inte ett hår kröks på hennes huvud. Filmens form är skräckfilmens; ensam kvinna i isolerat skrämmande hus mitt i skogen. Men vi slipper alla yttre skrämseleffekter. Det är atmosfären som är skrämmande. Männen är skrämmande i tal och på avstånd. Lite våld.

Det värsta är en arm och hand som klyvs med en kökskniv. Alltså en psykologisk thriller. Alex Garlands manus är överbelastat av symboler, religiösa symboler som vi inte alla gånger förstår men som skapar någonting i det omedvetna?

Första symbolen förstår vi och om inte så förklaras den. Äpplet. Annat tydliggörs inte. Frågorna blir många, få blir besvarade. Och vad i helsefyr menas med slutscenen? Blodigt, slemmigt äckligt (dock inte våldsamt). Att alla män är slemmiga och i samma form stöpta?

Krister Lindberg

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln