Vårens sista skolfrukter äts som bäst i Pargas – en skola är överlägsen etta på fruktfronten
ÅU hälsade på i Malms skola, där elever i klass 5 b för det mesta ger tummen upp åt mellanmålsfrukten som igen funnits i klasserna sedan början av februari och fram till slutet av april. Under våren har eleverna haft möjlighet att välja mellan äpplen, bananer och mandariner som mellanmål under skoldagen.
Femteklassarna Aino, Vilma, Jim, Daniel och Oliver säger att de för det mesta hittar något de vill ha i fruktlådan, men att det ibland varit en del frukter som varit dåliga.
Bland just de här eleverna är det äpplen och bananer som är mest pop. Då vi frågar i klassen om vilka frukter eleverna helst skulle välja dyker två önskemål upp som är klart populärare än alla andra: päron och kiwi.
Bakgrund: skolfruktsprojektet i Pargas
Skolfruktsprojektet som testades i årskurserna 1–6 i Pargas kommundel redan i början av år 2020 har igen den här våren sett till att alla elever inom den grundläggande utbildningen i Pargas, Nagu, Korpo och Iniö haft möjlighet till mellanmålsfrukt under fyra dagar i veckan.
Det handlar om ett EU-finansierat projekt, där Livsmedelsverket ersätter 65 procent av kostnaderna för frukterna som köps. Konceptet liknar skolmjölksstödet, där skolor kan ansöka om stöd för en del olika mjölkprodukter.
Det är inte helt fritt fram att välja vilka frukter (eller grönsaker för den delen) som helst, eftersom stödet är begränsat till vissa produkter.
För den här vårterminens del gick man i Pargas in för att under vårterminens stödperiod ansöka om stöd för de flesta skolorna i Pargas. I detta nu är det endast Träsk skola i Houtskär och Utö skola som inte har deltagit.
Skolorna har själva haft möjlighet att påverka hur mycket av de olika fruktsorterna som man beställer in veckovis. Leveranserna kommer varje vecka på tisdag.
Uppskattas av eleverna (och lärarna)
Det är Linda Karrento-Gers, lektor i huslig ekonomi i Sarlinska skolan, som koordinerar projektet. Hon hoppas projektet får fortsätta igen i höst.
– Till exempel de som har den första lunchturen i Sarlinska och äter skollunch redan klockan 10.35 behöver nog extra energi under skoldagen som ofta räcker ända till klockan tre på eftermiddagen.
Malms skolas rektor Pia Lindfors säger i sin tur att de elever som börjar klockan åtta på morgonen och äter senare också uppskattar mellanmålsfrukten.
De är båda överraskade av att det är så få kommuner som valt att ansöka om stödet, men tror att det kanske kan ha med byråkratin att göra.
– Men det är nog inte så tungrott att det kan vara den enda förklaringen, tycker Karrento-Gers.
I Pargas har man valt att koordinera byråkratin centralt, vilket visat sig vara en fungerande modell. Skolorna behöver inte skilt för sig lämna in ansökningar.
– Det är utan vidare en investering som är värd att göra, menar Lindfors.
Liten skola överlägsen i jämförelse
Enligt en högst inofficiell jämförelse mellan de olika skolorna kan man konstatera att en skola är överlägsen etta då man jämför mängden frukt och elevantalet. De flesta skolorna (10 av 12) landar någonstans mellan 410 gram och 580 gram per elev och vecka.
Men i Kirjala skola kommer man upp till ungefär 740 gram per elev och vecka. I Sarlinska skolan lockar frukten däremot minst, där går det åt ungefär 340 gram frukt per elev i veckan.
Jämförelsen är gjord enligt den senaste leveransen i tisdags och det ungefärliga elevantalet i skolorna, vilket gör att man utan vidare ska ta den med en nypa salt.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.