En del nylänningar har valt finsk service i stället för Kårkulla i Pargas
Lisbeth Hemgård är verksamhetsledare för FDUV, intresseorganisationen för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning i Finland.
Hon ser att det kan finnas risker med att särskilt krävande stöd flyttas från Kårkulla till flera välfärdsområden.
– Kårkullas KUR-enhet för kris, utredning och rehabilitering på Kårkullabacken i Pargas har erbjudit den här typen av stöd. För att producera särskilt krävande service krävs experter, som läkare, psykologer, socialarbetare och terapeuter. Hur alla välfärdsområden ska lyckas producera det här på svenska är svårt att förutsäga, men det krävs ett visst befolkningsunderlag för att fungera.
Pargas kan vara problematiskt
Att expertkunnandet finns i Pargas och inte i närområdet kan samtidigt vara problematiskt för en familj i Helsingfors, som tycker att det är lång väg att komma och hälsa på till exempel ett barn som är inne för utredning.
– Då har en del valt service på finska i stället i huvudstadsregionen, för att det är närmare. Därför kan det vara en bra utveckling att Kårkullas nuvarande regionala omsorgsbyråer, som ger stöd och service till familjerna, övergår till välfärdsområdena.
FDUV har exempel från Nyland och huvudstadsregionen där Kårkulla har haft svårt att producera kvalitativa tjänster.
– Nyland är en komplicerad region, säger Hemgård.
Finsk service ses som ett alternativ
FDUV har till exempel kontaktats av anhöriga i Nyland som har tyckt att de har fått bättre service på finska gällande till exempel särskilt krävande stöd.
– Däremot tror jag att Kårkullas svenska dagverksamhet och boendena kan fungera bättre än motsvarande tjänster på finska.
Hemgård betonar att det för FDUV:s medlemmar är väldigt viktigt med närservice och att det finns tillräcklig expertis på nära håll.
– En del välfärdsområden klarar säkert svensk service bra, medan andra kanske måste köpa sådan expertis. En fråga är om det finns tillräckligt underlag att köpa tjänster, om bara vissa områden har ett sådant behov.
Vid FDUV lyfter man också fram att en del medlemmar vill ha alternativ till den nuvarande servicen.
I Nyland har Folkhälsan blivit ett alternativ
– I Nyland har Folkhälsan blivit ett alternativ på de anhörigas begäran. De har uppvaktat Folkhälsan och bett dem ordna boenden och dagverksamhet, säger Hemgård.
Hon talar om ett livslångt stöd, men där behoven förändras. Ett koncept som har fungerat för fem år sedan för en person fungerar inte nödvändigtvis längre i dag.
– I ett gruppboende väljer man sällan själv vem man bor med. Om det inte fungerar med dem man bor med så söker anhöriga andra alternativ. Men alternativen är få i Svenskfinland.
Oro för svenskan
Hon är oroad för servicetagarnas möjligheter att få service på svenska i fortsättningen.
– Jag deltar i flera arbetsgrupper där man nu planerar servicen, men jag vet inte hur det kommer att gå. De samarbetsavtal som ska göras upp mellan det tvåspråkiga välfärdsområdena blir avgörande.
Hemgård säger att det finns en risk att den svenska servicen urholkas.
– I Helsingfors finns en bra poliklinik för personer med intellektuell funktionsnedsättning, men bara på finska. Det räcker inte att man anställer någon som kan svenska, det behövs en större svensk personal än så.
Kan bli svårt att locka personal
En utmaning blir därför att locka svenskspråkig personal om serviceanordnaren är finskspråkig.
– Både Folkhälsan och Kårkulla har svårt att hitta tillräckligt mer personal redan i dag. Det behövs svenska nätverk i Svenskfinland som kan öppna för nya tjänster och nya sätt att tänka. Samtidigt måste det finnas tillräckligt med svenskspråkig personal och kunskap om intellektuell funktionsnedsättning i alla tvåspråkiga välfärdsområden, säger Lisbeth Hemgård.
Kanske ta en tankeställare då allt är inte som det skall vara då för mycket pappers vändare ingen ordning