Feministisk stadsplanering utmanar hierarkier i staden – som till exempel då fotgängare får mer plats, säger forskare Lotta Palmgren
Vilka grupper tas i beaktande i stadsplaneringen och vems erfarenheter osynliggörs? Hur mycket kostar boendet? Prioriteras bilister eller fotgängare?
Inom feministisk stadsplanering ställer man bland annat dessa frågor.
På måndag 4 april ordnar kvinnosaksförbundet Åbo-Unionen en tvåspråkig paneldebatt om feministisk stadsplanering i Åbo. Politikerna Saara Ilvessalo (De Gröna), Janika Takatalo (Saml), Rosanna Blomster (SFP) och Jaakko Lindfors (VF) deltar.
Feministisk snöröjning blev snackis
Men vad allt är feministisk stadsplanering?
Forskaren och Åbobon Lotta Palmgren har en bakgrund inom genusvetenskap och har forskat bland annat om hur ungdomar använder stadsutrymmet.
Hon säger att man istället för feministisk kunde tala om jämlik och inkluderande stadsplanering. Men feministisk stadsplanering blev ett begrepp efter att så kallad feministisk snöröjning blev en medial snackis för knappt tio år sedan.
Det man då ville lägga uppmärksamhet vid var vilka vägar som man prioriterar att ploga: plogas bilvägen först och cyklister och fotgängare får vänta eller ser man till att också till exempel någon som skuffar på en barnvagn kan ta sig fram även tidigt på morgonen.
– I trafikplaneringen handlar det om att tänka på att alla inte har bil och att satsa också på kollektivtrafiken och gång- och cykelstråk.
Palmgren lyfter genast fram ett för henne positiva exempel i trafikplaneringen i Åbo: Servicelinjerna med buss som går mellan bostadsområden, hälsovårdscentraler och stora matbutiker. Ett annat är den uppvärmda cykelvägen från Studentbyn till centrum.
– Jag bor själv bakom studentbyn och använder cykelvägen när jag cyklar till jobbet. Den används flitigt också på vintern.
Tillfällig gågata utmanade hierarkier
Kärnan i jämlik stadsplanering är att synliggöra maktstrukturer.
– Det handlar om att synliggöra privilegier som vissa grupper åtnjuter. Då kan man också fråga vems röster som hörs och vems erfarenheter som blir osynliga i stadsplaneringen.
Palmgren tar den tillfälliga gågatan på Kristinegatan förra sommaren som ett exempel på hur maktstrukturer i stadsbilden synliggjordes.
I regel prioriteras bilister i stadsplaneringen, men när Kristinegatan blev en tillfällig gågata tänkte man i nya banor och gav mera utrymme åt fotgängare och stadsbor som till exempel ville slå sig ner på någon av de utplacerade bänkarna.
– Att detta väckte debatt visar att rådande hierarkier utmanades.
Få lekparker i centrum
Palmgren lyfter också fram lekparker, hur många det finns och var de är placerade, som relevant när man funderar på för vem staden planeras.
– I Åbo finns det nästan inga lekparker i centrum, konstaterar Palmgren.
– Överlag visar forskning att människor trivs bättre i städer om det finns grönområden och parker, tillägger hon.
Att det finns lägenheter i olika storlekar och till ett sådant pris att människor har råd att bo i dem är också relevant ur ett jämlikhetsperspektiv.
– Till exempel kvinnliga pensionärer är en grupp som kan ha väldigt låga inkomster.
Pengarna styr
Palmgren sammanfattar feministisk stadsplanering som att det handlar om att göra staden trivsam och tillgänglig för alla olika grupper.
Det här låter ju som målsättningar som de flesta skulle kunna ställa sig bakom. Varför förverkligas inte en inkluderande stadsplanering alla gånger?
– Det handlar om pengar. Ekonomi har väldigt stort inflytande på stadsplaneringen. Man bygger så stort och trångt som möjligt för att få ut maximal ekonomisk vinning. Man prioriterar betalparkeringsplatser framom parker, köpcentrum framom icke-kommersiella utrymmen som bibliotek.
Paneldebatten om feministisk stadsplanering ordnas måndagen den 4 april klockan 18 i restaurang Skolan. debatten är öppen för alla intresserade, inträdet är fritt.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.