Vårdfack anser att filippinska vårdare inte löser problem – ”Är det här ett test för att i framtiden rekrytera många fler?”
Åbo stads beslut att anställa filippinier som vårdbiträden inom äldrevården kom som en överraskning för fackförbunden. Det säger Jaana Rönnholm, huvudförtroendeman för vårdarfacket Super i Åbo.
– Det här har planerats redan i höstas men vi har inte hört ett knyst.
Det som förundrar Rönnholm är vilka problem Åbo stad egentligen försöker lösa med 35 filippinska sjukskötare som skulle arbeta som vårdbiträden.
– Jag har tänkt att det här kanske är en öppning, ett test. Om allt går bra så rekryteras 100, sedan 150.
Dessutom är rekryteringen i ingen snabb affär, eftersom filippinierna anländer tidigast i slutet av året. Det betyder också att de kommer att arbeta för välfärdsområdet, inte för Åbo stad.
Rönnholm ser flera etiska bekymmer. Den filippinska sjukskötarutbildningen har skräddarsytts för att godkännas i USA, där det nu finns 150 000 filippinska sjukskötare. Hos oss skulle de som vårdbiträden ändå utgöra en ny låglönegrupp.
Långt från sina familjer
Utbildningen är av hög klass i Filippinerna, säger Rönnholm. Den är relativt dyr, så unga skötare kan ha stora studielån.
– Det är klart att de vill jobba som sjukskötare men här får de biträdande uppgifter inom primärvården, som att torka damm och tvätta kläder.
Rönnholm oroar sig för att arbetsgivare på sikt smyger in vårdaruppgifter som filippinierna har kompetens men inte behörighet för. ”Du kan väl sköta det här såret samtidigt”, ger hon som exempel.
Sannolikheten till fortbildning, med bara arbetsvisum, är liten, anser Rönnholm.
Hon undrar också hur de filippinska vårdarna skulle må i Finland.
– De flyttar ensamma och kan inte få hit sina familjer då de har så låg lön. De kanske åker hem en gång om året men annars gäller bara Skype.
”De hårda värderingarnas Åbo”
Rekryteringen av filippinier är en ohållbar lösning, säger Pia Jormakka, huvudförtroendeman för sjukskötarfacket Tehy i Åbo. Den åtgärdar inga problem och det är oändamålsenligt att sjukskötare ska jonna som vårdbiträden.
– Det är svårt att se en vettig förklaring till varför staden gör så här.
Jormakka pekar också på etiska problem. Då Filippinerna utbildar skötare för att ”exportera” dem, kan det resultera i låglönedumpning och oskäliga arbetsvillkor.
– Vi är mycket besvikna, men det är så här det brukar gå i de hårda värderingarnas Åbo.
Facken har också pekat på hur Åbo stad redan nu är känd för att betala regionens lägsta vårdarlöner.
– Inom andra branscher uppfattas lönen som avgörande för dragningskraften, men så är det inte inom vårdsektorn. Det är som om det är en principiell fråga att inte höja lönerna.
Många har lämnat branschen
Det behövs arbetskraft, också från andra länder, säger Jormakka, men då ska utbildningen vara den rätta. Språkkunskaperna är också viktiga.
– Det sägs att allt har gjorts för att åtgärda vårdbristen, men så är det inte.
Tiotusentals finländare med vårdarutbildning jobbar inte längre inom vårdsektorn. Somliga har flyttat utomlands, väldigt många har sökt sig till andra branscher, säger Jormakka.
Då sysselsättningsläget är gott är det inte så svårt att komma upp till samma lönenivå i något annat jobb, med mycket mindre ansvar. Det här gäller särskilt unga vårdare, som har svårt att föreställa sig att de ska jobba fyrtio år i branschen, om inget förändras mot det bättre, säger Jormakka.
– Förr hade vi en karuselldörr inom vården, folk gick och kom. Nu går bara folk.
Bakgrund
Stadsstyrelsen har godkänt att Åbo stad sysselsätter 35 filippinska vårdare som vårdbiträden.
Filippinierna är sjukskötare, men utan behörighet att jobba som sjukskötare i Finland. Tanken är att de ska kunna fortbilda sig medan de arbetar.
Rekryteringen sköts av det av kommunerna ägda bemanningsföretaget Sarastia Rekry, som upphandlar tjänsten av företaget Silkkitie, som svarar för språkutbildning och hjälper skötarna anpassa sig i Finland.
Enligt Silkkitie är utbildningen före avfärden till Finland gratis för skötarna. I Finland ska de erbjudas bland annat dygnetrunt-telefonrådgivning på engelska och tagalog, ett av de officiella språken på Filippinerna.
Löser inte problemet, men är ett välkommet tillskott för bristen av personal inom äldreomsorgen. Alla medel måste användas. Harmoniseringen av lönerna betyder lönelyft för många i välfärdsområdet. Staden har ökat marknadsföringen, förbättrat ledarskapet, ökat antalet läroanstalt m.m. Från 1.4.2023 behövs ytterligare 113 vårdaren boendeservicen. Från hemvården saknas 25 % av personal p g a svårigheten att rekrytera folk och sjukdom. Filippinerna har en kvalitativ utbildning på engelska inom vården och erfarenheterna av de 1000 (950 kvar) som redan kommit till Finland är goda.
Vi behöver alla extra och nya händer inom äldreomsorgen. Förhoppningsvis kan också ukrainare sysselsättas inom vården.