Våldet ökar bland minderåriga – också i skolorna
Enligt en färsk utredning som gjorts vid polisen har antalet fall av misstänkta våldsbrott bland minderåriga ökat betydligt de senaste åren, särskilt bland personer under 15 år.
Enligt rapporten har våldsbrotten bland unga ökat i stads- och tätortskommuner samt landsbygdskommuner. I huvudstadsregionen har ökningen varit mindre.
Brottsligheten har ökat bland unga med både utländsk och finländsk bakgrund.
Procentuellt sett har antalet grova rån samt brott mot liv och försök till brott mot liv ökat mest.
Granskningen baserar sig i huvudsak på statistik över brott som kommit till polisens kännedom samt på uppgifter om brottsanmälningar. Dessutom har man frågat polisinrättningarna om ämnet.
Att flera brott än tidigare registreras kan bero på många saker. Dels att brotten ökat, dels att myndigheternas registreringsmetoder ändrat och dels att det är lättare att anmäla brott till polisen numera.
År 2015 ändrades lagstiftningen så att vissa myndigheter alltid måste polisanmäla misshandel eller allvarligare våldsdåd som riktas mot minderåriga.
– Till exempel skolpersonal bedömer inte själva om det är fråga om lindrig misshandel eller misshandel av grundform, och därför polisanmäler de alla former av misshandel. Anmälningar görs också av elevers vårdnadshavare om misshandel till exempel under håltimmar eller på skolvägen, säger kriminalöverkonstapel och utredningsledare Irmeli Korhonen i ett pressmeddelande.
Anmälningar om skolvåld görs främst i grundskolor och inte i läroanstalter på andra stadiet.
Enligt Korhonen är personer under 15 år också i övrigt mer representerade i våldsbrottsstatistiken än 15–17-åringar. Hon bedömer att ungdomarna blir förnuftigare med åldern och att de bättre förstår följderna av gärningarna.
Eggvapen vanligare och flera brott begås i skolorna
Utöver antalet brott har man i utredningen noterat vissa särdrag hos våldsbrotten bland ungdomar. Under de senaste åren har det blivit vanligare att eggvapen används i brotten, och gärningarna beskrivs och publiceras i allt större utsträckning på sociala medier.
Brott som begås av minderåriga riktar sig huvudsakligen mot andra minderåriga personer och begås ofta i skolmiljö. Under de senaste åren har också andelen offer över 20 år ökat.
– Vid en närmare granskning av de våldsbrott som minderåriga har begått mot personer över 20 år har man sett tecken på att ökningen under de senaste åren beror på att brotten begåtts i skolor, barnskyddsinstitutioner och andra institutioner. Utifrån de anmälningar som gjorts har våldsbrotten riktat sig mot personalen vid sådana institutioner, säger Petri Danielsson vid Centralkriminalpolisen.
Korhonen upplever att barnen är mer lättretliga än förr. De tar lätt rätten i sina egna händer och tål besvikelser sämre än tidigare.
– I barnens beteende upprepas också det skuldindrivningsfenomen som är bekant från de vuxnas värld, det vill säga barnen hämnas på offret för en kompis räkning, säger Korhonen.
Dessutom har de ungas våld blivit råare:
– Det handlar inte om bråk utan rentav om besinningslösa slag eller sparkar mot någon som ligger på marken. Dessa ungdomar lever i stunden och tänker inte på konsekvenserna av sina handlingar eller vilka skador de kan orsaka offret, säger Korhonen.
Hur ingriper polisen?
I Finland har man under de senaste två åren fäst allt större vikt vid de ungas våldsbrott, konstaterar Danielsson.
Kommissarie Simo Kauppinen är en av dem som har deltagit i den offentliga debatten om ämnet. Kauppinen ansvarar för den förebyggande verksamheten vid polisinrättningen i Östra Nyland.
Kauppinen säger att allvarliga brott alltid undersöks oberoende av den ungas ålder och att de ofta också blir lösta. Men att brotten blir lösta är bara ett perspektiv på saken. Det viktigaste är att få ett slut på dem.
– Om den misstänkte ännu inte har straffrättsligt ansvar, kan hen hänvisas till multiprofessionell hjälp, säger Kauppinen.
I det multiprofessionella ankarteamet till de ungas hjälp ingår sakkunniga från polisen, socialväsendet, hälsovårdsväsendet och ungdomsväsendet. Målet är att teamet ska kunna träffa den unga och hens familj i ett så tidigt skede som möjligt för att stödja hen och vid behov hänvisa till hjälp.
– För minderåriga barn görs det alltid också en barnskyddsanmälan, genom vilken det barn som misstänks för brott hänvisas till socialväsendets tjänster och eventuellt till medling, säger Kauppinen.
– Särskilt föräldrar bör notera att syftet med polisens och myndigheternas ingripande inte är att orsaka problem för den unga brottsmisstänkta – tvärtom. Avsikten är att bryta den ungas brottsspiral och ändra riktning mot ett bättre liv, betonar Kauppinen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.