Tornsjukhuset vid Tavastgatan lever på lånad tid – de åtta översta våningarna har redan tömts
Åbo universitetscentralsjukhus nya Fyrsjukhus öppnade förra veckan. Det innebar en ny efterlängtad omställning av vården inom ÅUCS.
– Det fanns också en förhoppning om att vi nu skulle kunna tömma U-sjukhuset, men där lyckades vi inte helt, säger direktören för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Petri Virolainen.
Somliga funktioner, som neurologiska polikliniken och internmedicinska polikliniken, finns alltså kvar i U-sjukhuset som faktiskt fick ett rivningstillstånd redan 2015. Innan U-sjukhuset kan tömmas måste ändå några andra fastighetspusselbitar läggas.
Samtidigt försöker ÅUCS minimera kostnaderna för U-sjukhuset, en av de största byggnaderna på området.
– Sjukhuset har tretton våningar men vi har koncentrerat verksamheten till de fem nedersta våningarna. Det ger en miljonbesparing, säger Virolainen.
Arkiv/Stefan HolmströmU-sjukhuset lever på lånad tid. Sjukvårdsdistriktet beslutade redan 2010 att byggnaden skulle tas ur bruk 2018. Det lyckades inte, då bygget av Fyrsjukhuset försenades. Det berodde på betongkvalitetsproblemen i konstruktionerna som utgjorde utgöra basen för Fyrsjukhuset, det som då ännu kallades T3-sjukhuset.
Nu riktas blicken mot T-sjukhuset, på andra sidan av järnvägen och Helsingforsgatan.
– Där har vi tänkt bygga en ny flygel, ut mot Keramikfabriksgatan, där det nu finns en parkeringsplats.
Till den flygeln, med 13 000 nya kvadratmeter, ska sedan det sista flyttas från U-sjukhuset.
Därefter är det tänkt att U-sjukhuset rivas. För tio år sedan räknade man med att det kan kosta sju–åtta miljoner euro. Någon nu kalkyl har inte gjorts.
Efter rivningen byggs ett nytt sjukhus på samma plats. Det kan stå klart 2031. Här vill Virolainen betona ordet ”kan”.
– Det är viktigt att minnas att vi tillsvidare har en helhetsplan. Det finns inte beslut om hur allt ska bli. Vi vet inte vad vi behöver efter 2030.
Stefan HolmströmMånga faktorer styr vad som bör byggas. En är befolkningsutvecklingen. Ju äldre befolkningen blir, desto fler blir också de sjukdomar som är kopplade till hög ålder, som cancer.
I andra vågskålen finns diagnostikens utveckling: sjukdomar identifieras tidigare.
– Vi kan också kartlägga risker bättre då vi får mer kunskap om sjukdomars ärftlighet och genernas roll.
Det finns också oroväckande trender, som det ökade behovet av psykiatrisk vård, säger Virolainen. Därför är det viktigt att vården, som nu är väldigt splittrad, kan koncentreras till det nya psykiatriska sjukhuset som ska stå klart 2024.
– Förr var tanken att psykiatrisk vård inte placeras nära andra vårdenheter.
Å andra sidan kunde omgivningen förr ha en viss stödande funktion. I Kuppis hade psykiatrins patienter förr åkrar och betande kor omkring sig.
Annan syn på patienter och vård
Då byggnader och lokaler planeras ligger fokus på funktionalitet och omformbarhet, säger Virolainen. Han har själv jobbat ett kvartssekel för ÅUCS och sett en betydande utveckling.
– Förr hade vi bäddavdelningar, operationsavdelningar och polikliniker. Alla levde sina egna liv bakom sina väggar.
Synen på patienter och vårdmetoder har överlag förändrats. Man blir sällan frisk av att ligga länge på sjukhus, det är bättre att få komma hem och få vård där, säger Virolainen. Vård på sjukhus kan vara särskilt desorienterade för äldre, säger han.
– Det bästa är om vardagen är så normal som möjligt.
Det sätt man följer med hur folk mår är också annorlunda än förr.
– Lite karikerat kan man säga att man förr kollade om vården var lyckad genom att titta på röntgenbilder. Nu frågar man också patienten.
Stefan HolmströmVården kan i framtiden också flytta närmare människornas vardag. Varför inte laboratoriediagnostik i Mylly eller Kuppis Citymarket, föreslår Virolainen. Det som i alla fall sannolikt sker är en viss koncentration.
Om alla funktioner en dag ryms i andra nya byggnader, behövs då ens ett nytt sjukhus vid Tavastgatan?
– Det är förstås en möjlighet, medger Virolainen, men han ser det som osannolikt.
Ny medicinsk teknik förutsätter ofta också nya lokaler, säger han. Hur som helst är det för tidigt att spekulera.
Fastighetsfrågorna inom ÅUCS berör många på mycket konkreta sätt. Virolainen har själv nyligen fått ett nytt arbetsrum och inte ännu hunnit möblera färdigt. Rummet finns i ett gammalt stenhus som var en del av det första länslasarettet på den så kallade sjukhusbacken.
– Det här har tidigare varit ett sjukvårdsläroverk och det fanns väl också ett internat här.
Flera andra gamla lasarettsbyggnader finns ännu kvar på sjukhusbacken, mellan de nyare ÅUCS-byggnaderna.
– Ingen av byggnaderna är så värst liten och som det ser ut så behöver vi faktiskt dem alla.
U-sjukhuset
Sjukhuset, som ritades av Martta och Ragnar Ypyä, stod klart 1964 och hade då 555 bäddplatser.
Förleden ”U” står för ”uusi”, det vill säga det nya sjukhuset.
Den 43 meter höga byggnaden med 13 våningar representerar sextiotalsmodernism.
Mejlans sjukhus i Helsingfors representerar samma ”torn på fundament”-stil.
Är en del av det så kallade stamsjukhuset som omfattar också A- och T-sjukhusen, Fyrsjukhuset och flera andra byggnader.
Byggnaden konstaterades vara nära sin tekniska livslängds slut redan 2002. Rören för vatten, avlopp och sjukhusgaser hade då redan passerat den gränsen.
U-sjukhuset rivs sannolikt någon gång under perioden 2024–2026.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.