Att få ersättning för bilskada på galet gropiga vägar är svårt – ”Man blir lätt sittande med Svarte Petter”
Det omväxlande vädret då vägarna fryser, smälter och fryser igen har de senaste veckorna förorsakat omfattande skador på landsvägar och mindre vägar. Stora gropar, isvallar och hål i asfalten har gjort att man stundvis har varit tvungen att köra slalom för att inte köra i en grop och värsta fall skada däcken eller fälgarna.
– Förhållandena har varit ganska exceptionella eftersom det kom rikliga regn snabbt efter köldperioden. Om vattnet tränger under beläggningen orsakar det lätt skador på asfaltbeläggningarna som är sköra efter kölden, säger Katri Eskola som är expert på vägunderhåll vid Trafikledsverket i ett pressmeddelande.
Att läget är exceptionellt märks också hos Lokaltapiola Sydkusten, säger ersättningschef Mika Kiuru.
– Vägarna är i uruselt skick i Nyland och Åboland. De är riktigt hemska och vi har fått en handfull skadeanmälningar de senaste två veckorna. Det är lika många som vi normalt får under hela året. Dessutom kommer det många frågor om vad försäkringen ersätter och om till exempel bärgning ingår.
Ersättningarna varierar från fall till fall och det är svårt att säga vad som lönar sig.
Mika Kiuru
En förutsättning för att man ska få ersättning är att man har en omfattande kaskoförsäkring där också bärgning ingår. Men det kanske inte alltid lönar sig att utnyttja försäkringsskyddet. Självrisken ligger vanligen på cirka 200 euro och i värsta fall kan man gå miste om sina bonusar, säger Kiuru.
– Ersättningarna varierar från fall till fall och det är svårt att säga vad som lönar sig. Har man till exempel ett gammalt och slitet däck får man inte ersättning för ett nytt och det kan lätt gå så att det inte är värt att använda sig av försäkringen.
– Men det lönar sig alltid att göra en skadeanmälan. Sedan får man fundera på hur man ska göra.
Mikael HeinrichsÄnnu har de dåliga vägarna inte märkts i olycksstatistiken, säger trafiksäkerhetsingenjör Jaakko Klang på NTM-centralen i Åbo.
– Vi får nog mycket respons på vägunderhållet, men jag känner inte till att olyckorna skulle ha ökat. Huvudvägarna är i allmänhet i relativt gott skick och på de mindre vägarna har bilisterna vant sig vid att köra försiktigt för att undvika skador på bilen.
Om bilen skadas kan man söka ersättning av väghållaren det vill säga staten eller kommunen, men där brukar inställningen vara ganska restriktiv vad gäller utbetalningar.
Alla ersättningsansökningar gällande statliga vägar behandlas av Lapplands NTM-central. I fjol fick man 150 ersättningsansökningar från Egentliga Finland, året innan var siffran 170. Ungefär var femte ansökan får ett positivt svar.
Varje skada och ersättningsansökan utreds noggrant och behandlingstiden är i dag cirka fyra månader, skriver ersättningsavdelningens gruppchef Hilla Raivio i ett mejl.
Trots att väghållaren alltså har ett ansvar att hålla vägarna i skick, är det ändå oftast bilisten själv som får räkningen, säger Lokaltapiolas ersättningschef Mika Kiuru.
– Det är inte så lätt att få ersättning av väghållaren och man blir lätt sittande med Svarte Petter. Tyvärr är det så olyckligt att man oftast själv får stå för fiolerna.
Om man upptäcker skador på vägarna eller andra problem kan man ringa Vägtrafikantlinjen på nummer 0200 2100. Därifrån går information vidare till entreprenören som ansvarar för vägunderhållet.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.