Både ris och ros till akademins utfrågning av rektorskandidater
Fyra professorer tävlar om att bli Åbo Akademis rektor: Mikael Lindfelt, Fritjof Sahlström, Patrik Henelius och Reko Leino.
I en webbsändning på torsdagseftermiddagen utfrågades de av universitetskollegiets ordförande Ronald Österbacka och vice ordförande Kristina Granstedt-Ketola, delvis med publikfrågor.
Kandidaterna fick marknadsföra sina kvaliteter som ledare, men också måla upp sina visioner för akademin.
Men vad gav diskussionen personalen och de studerande?
Rektorsvalet vid ÅA
Alla fyra finalister i rektorsvalet är professorer vid Åbo Akademi.
Mikael Lindfelt, teologieprofessor, är för närvarande tillförordnad rektor.
Fritjof Sahlström är dekanus vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier i Vasa.
Patrik Henelius är dekanus för fakulteten för naturvetenskaper och teknik.
Reko Leino är professor i organisk kemi.
Rektorn utses av Åbo Akademis styrelse. Styrelsen väntas fatta sitt beslut tidigast i februari.
Den nya rektorn väljs för en period fram till sommaren 2026.
”Bjöd kandidaterna egentligen på några visioner?”
PrivatMika Helander är akademilektor i sociologi, förtroendeman och vice ordförande i Forskarföreningen vid ÅA. Han är inte helt nöjd med utfrågningen och dess upplägg.
– Jag tycker att panelordföranden Österbacka hade för stark roll, speciellt som universitetskollegiet hade haft en aktiv roll i uppsägningen av den föregående rektorn. Visserligen är det sympatiskt att man diskuterar öppet, men det kändes lite som en anställningsintervju, säger Helander.
– Kandidaterna kunde ha visat mera integritet gällande frågorna. Visserligen gjorde de det när de fick frågan om hur de skulle göra inbesparingar och prioritera. Och den frågan skulle ju ha varit besvärlig för dem att besvara som rektorskandidater.
Helander beskriver kandidaterna som ganska jämna. De är intelligenta och duktiga inom sina gebit.
Han konstaterar att Henelius och Leino representerar naturvetenskaperna medan Lindfelt och Sahlström företräder humaniora. På så sätt ställs styrelsen inför ett slags linjeval.
– Men förstår kandidaterna universitetets särart som organisation? Det här behandlades egentligen inte alls. Det fanns en del gradskillnader i hur teknokratiska de var, men de höll sig alla inom boxen som frågorna skapade. Men bjöd de egentligen på några visioner?
Saknade diskussion om universitetets själva idé
Helander saknade en diskussion om universitetet som en unik samhällsinstitution med ett helt säreget syfte.
– Man pratade om forskning, och om mätbar kvalitet och publikationer. Men man pratade inte om forskningen som vetenskap, att det handlar om bildning och om att skapa utvärderingsinstrument och metoder för hur saker trovärdigt kan undersökas.
Som samhällsvetare tycker Helander att kandidaterna uttryckte en ganska individualistisk syn på ledarskap, och inte såg ledarskapet som en strukturell fråga om hur människor är placerade i organisationen.
– En skicklig ledare måste förstå att det i en organisation alltid finns intressemotsättningar som inte är personrelaterade. Samma verklighet kan se olika ut beroende på infallsvinkel. Där tyckte jag att de var svaga.
Helander har en liknande invändning gällande hur kandidaterna diskuterade kommunikation.
– Kommunikation handlar inte om information uppifrån ner, om att förankra beslut, utan om att få med hela samfundet i diskussionen som en skapande organism. Där tycker jag att de var lite ytliga.
Mattas mer positiv
Bodil Mattas är vice huvudförtroendeman för Personalföreningen vid ÅA och controller vid universitetsservicen. Hon konstaterar, direkt efter den två timmar långa diskussionen, att det var mycket att ta in.
Hon är mer positiv än kollegan Helander.
– Inte var det kanske något som direkt överraskade, men det var intressant att höra deras svar, säger Mattas.
Vilka skillnader mellan kandidaterna reagerade du på?
– Jag reagerade på att det var väldigt få skillnader, allmänt taget. De har alla bra och genomförbara tankar om ÅA. Någon var mera inriktad på forskning och andra på studerande, men det viktiga är ju att tänka på helheten, säger Mattas.
Hon påpekar att det inte bara finns studerande, forskare och lärare vid akademin.
– Vi är en stor grupp som administrerar och som ska se till att allt rullar på runtomkring. Det varierade lite hur mycket kandidaterna diskuterade det, men det kan ju hänga ihop med hur frågorna ställdes.
Bodil Mattas konstaterar också att kandidaterna nu är i lite olika sits, eftersom Mikael Lindfelt som tf rektor redan har erfarenhet av uppdraget.
– De har olika erfarenheter, vilket kan ge olika nyanser i svaren. Sahlström och Henelius sitter ju till exempel i rektorns ledningsråd vilket Leino inte gör. Men inte tror jag någon av de fyra skulle ha problem med rektorsrollen. Och de visade alla att de har humor.
Studentkårsaktiv: Önskar mer diskussion om de studerandes välmående
PrivatErik Östman är vice ordförande för studentkårens styrelse. Han välkomnar att mycket fokus låg på hur man kan förbättra den interna kommunikationen och göra beslutsprocesserna mera öppna.
– Men jag hade önskat mer diskussion ur studerandenas perspektiv om hur man till exempel vill utveckla studiehelheter, och om vad man konkret kan göra för att förbättra de studerandes välmående som har lidit under pandemin.
Östman säger att det var bra att hybridstudierna diskuterades.
– I den frågan verkar det ibland finnas en onödig polarisering mellan studerande och lärare. Studerande kan befinna sig i så olika livssituationer. En del jobbar, andra kan ha barn. Där kan hybrid- eller distansstudier ge den smidighet som behövs. Det är viktigt att diskutera hur man kan utveckla dem.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.