Inför valet: Hemvården i Kimito tar en dag i sänder – reformen hinner man inte tänka på
En smörgås kastas in medan intervjun pågår, väskan för nästa hembesök ska packas och ett videomöte med hälsocentralsjukhuset börjar om några minuter.
Dagen är fullspäckad med program – det är vardagen hos hemvården i Kimito. Det är kanske också därför som man på denna enhet inte pratar om den stundande vårdreformen. Här tar man en dag i taget.
– Jag hoppas förstås att det blir bättre. Och att man kommer ihåg landsbygden och skärgården, tänker på avstånd och på tillgänglighet, säger sjukskötaren Eva Westberg.
Hon känner inte oro inför vårdreformen, i och med att man inte egentligen vet vad som väntar.
– Frågorna är många men informationen är ännu knapp. Vi vet inte hur det blir. Får vi ha kvar våra enheter? Finns det tillräckligt med personal? undrar Erika Eggert som är tf förman för Vård i hemmet, norra distriktet.
Det här är ett av två hemvårdsdistrikt
Kimitoöns hemvård är indelad i två ungefär lika stora distrikt: norra och södra. Det här norra distriktet sträcker från Kimito centrum ut till periferin i norr, och inkluderar till exempel Mjösund. Till distriktet hör också en del av Västanfjärd.
I norra delen jobbar 16-17 personer: sjukskötare, närvårdare, hemvårdare, vårdassistenter och en fysioterapeut. De har hand om drygt hundra klienter, alltså äldre som fortfarande klarar av att bo hemma om de får hjälp i vardagen.
Ett rehabiliterande arbetssätt genomsyrar hemvårdens verksamhet. Meningen är att klienterna ska klara sig så bra som möjligt på egen hand, och det här försöker man stöda till exempel genom gymnastik.
Hemvårdarna startar dagen med att samlas i kansliet för att gå igenom dagens arbete och var och en samlar ihop de grejer de behöver för dagens första hembesök. Dagen fylls sedan av klientarbete, kontakt med läkare och anhöriga samt av kansliarbete.
ARKIVEmilia ÖrnmarkBehov av mer personal
Underbemannade har Kimitos hemvårdare varit redan i ungefär ett år. Som bäst är en sjukskötare på ledighet, nästa står snart i tur och dessutom finns behov av fler närvårdare.
– Personalbristen är kännbar, säger Erika Eggert.
Hur klarar ni det?
– Vi kämpar på! Visst är det utmanande, och sjukfrånvaron gör det ännu svårare. Vi har pensionärer och studerande som brukar ställa upp, säger Eggert och tillägger att i semestertider är det extra svårt att få ihop tillräckligt med personal.
Hon är tacksam för att personalen töjer och flexar enligt bästa förmåga. Eggert är hoppfull, men ser inte någon direkt ljusning på problemet och tror att det dåliga rykte vårdarbranschen fått under pandemin kan ha sin inverkan.
– Nog är det ju tungt, det blir mer jobb för oss som är här. Men det går då man blir van. Allting cirkulerar kring jobbet, men jag är ju här för klienterna, säger Eva Westberg om personalsituationen.
Ett varierande jobb
Westberg uppskattar dock jobbet inom hemvården eftersom det är så omväxlande och roligt. Hon får träffa många olika klienter. Hemvårdarna har inte egna klienter, utan besöken delas upp enligt dagens uppgifter.
Då ÅU hälsar på i kansliet vis S:t Andreasvägen i Kimito är klockan inte mer än 13, men Westberg har redan hunnit med en hel del. Hon började dagen med att hjälpa en klient med frukosten och att få kläderna på. Efter det stod hembesök med bland annat sårvård, byte av stomipåse, medicinutdelning och gymnastik på programmet. Sedan blodprov, covidvaccinering, ett samtal till läkare, kontakt med anhöriga och strax börjar ett distansmöte.
För en vårdare blir det fem till tio besök per dag. Många bilresor blir det – Westberg räknar med att den längsta blir 25 kilometer ena vägen. Hembesöken varar i allt från tio minuter till en timme. Gäller det till exempel bad av klienten tar besöket förstås längre än om man bara tittar in för att ge morgonens mediciner.
Emilia ÖrnmarkPå hemvården ser man att antalet dagsbesök per klient har ökat – vissa besöks tre gånger om dagen och har vanligen också matservice utöver det. Fyra personer från morgonskiftet inom hemvården sköter om kommunens matservice till de äldre i det norra distriktet.
Besöket uppskattas
För många av klienterna är hemvårdarens besök en välkommen social händelse – alla vårdarna är bekanta för klienterna. Även om klienterna förstås inte drabbats av restriktionerna på samma sätt som äldre på boende vet Westberg att många känner sig ensamma.
Att dagcenterverksamheten måste sättas på paus på grund av pandemin har slagit hårt.
Emilia ÖrnmarkVad handlar välfärdsområdesvalet om?
Den 23 januari går Finland till val och då väljs det ett områdesfullmäktige för varje välfärdsområde.
Egentliga Finland bildar ett område och i Egentliga Finland ska det väljas 79 fullmäktigemedlemmar.
Ett välfärdsområde har hand om områdets primärvård, specialiserad sjukvård, socialservice, tjänster för barn, unga och familjer, tjänster för befolkningen i arbetsför ålder, tjänster för äldre, mentalvårds- och missbrukartjänster, tjänster för personer med funktionsnedsättning, elev- och studerandevård, främjande av välfärd och hälsa samt räddningsväsendet.
De här tjänsterna har tidigare skötts av kommunerna och i vissa fall samkommuner.
Förhandsröstningen är avslutad, även utomlands.
Den egentliga valdagen är 23.1. Resultatet fastställs 26.1.2022.
De nya politikerna inleder sitt arbete 1.3.2022.
Fram till årsskiftet 2022-23 ska politikerna förbereda för det nya välfärdsområdet och 2023 träder det i kraft.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.