Inför valet: Aki Lindén motsätter sig inte privata vårdbolag – men de ska ha en kompletterande funktion
Det synliga personliga kampanjarbetet har tyvärr till stor del lagts på is inför välfärdsområdesvalet, säger Aki Lindén, SDP:s kandidat.
– Här sitter jag som bäst hemma med mitt häfte och avbokar tillställningar: i dag, fredag, lördag… räknar Lindén upp då ÅU ringer upp honom.
Närvaro i valarbetet skulle ha varit viktigt för att svara på frågor om vad som blir kvar i kommunerna och vad som flyttas till välfärdsområdet, säger Lindén.
– Jag har ibland fått de mest besynnerliga frågor om vad som egentligen ska hända.
Spänning i valet i Egentliga Finland garanteras av synliga kandidater, säger Lindén.
– Centern som betonar närservice har minister Annika Saarikko från Oripää som stark kandidat. Vänsterförbundet är också starkt i och med Li Andersson som är väldigt populär och kan få med också kandidater som har låga röstetal.
ÅU:s kandidatintervjuer
Inför välfärdsområdesvalet ger ÅU synlighet åt de största partierna i form av intervjuer med en av partiets kandidater. Partierna har själva utsett vilken kandidat som ska representera partiet.
SFP:s väljare engageras i sin tur av frågor som berör service på svenska.
– Jag tror på en äkta tvåspråkig enhet runt Åbolands sjukhus, säger Lindén, som minns med värme tiden då han själv var sjukvårdsdistriktets direktör och Reijo Grönfors var vd för Åbolands sjukhus.
En svenskspråkig enhet inom välfärdsområdet behöver i grund och botten inte vara konstigare än upplägget med Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet och Åbo svenska församling.
– Det är lite av en aha-upplevelse när man tänker på det så här.
”Vi vill ha samma sak”
Det faktum att välfärdsområdet inte kan fatta avgörande beslut om sina intäkter är ett knepigt element, säger Lindén.
– Vi kan inte påverka penningresurserna utan måste skapa funktionerna med det vi får.
Lindén tycker man nästan kunde tala om teknokrati. Det är tanken om att de som har den vetenskapligt bästa kunskapen, utan att vara politiker, ska ha den politiska makten.
– Jag vill se pragmatiker för vi vill alla i grund och botten ha samma sak.
Det betyder inte att de ideologiska skillnaderna skulle saknas inför valet, säger Lindén.
– Skillnaderna märktes då oppositionspartierna, ledda av Samlingspartiet, gjorde en interpellation om social- och hälsovårdsreformen i fjol våras.
Enligt interpellationen skulle reformen inte förbättra tillgången till vård, då regeringen av ideologiska skäl begränsar möjligheterna att använda sig av den privata sektorns tjänster.
Privata behövs, på rätt plats
Lindén motsätter sig inte privata vård- och omsorgsbolag, men de ska ha en kompletterande funktion.
– Jag är positivt inställd till den privata sektorn. Om välfärdsområdet har 300 hälsocentralläkare kan 200 vara egna medan 100 kan fås som köptjänster. Det är inget problem i det.
Den privata sektorns viktiga roll förblir dessutom den samma inom företagshälsovården. Många kommer inte därför ens att märka reformen, tror Lindén.
De privata bolagens ställning får ändå inte vara sådan att de kan tränga ut den offentliga servicen. Upplägget ska inte leda till en konflikt för välfärdsområdet.
– Det är inte rätt att outsourca på så vis att välfärdsområdet plötsligt måste säga upp till exempel tjugo av sina egna tandläkare.
Mycket blir sannolikt som förr
Kommunernas roll inom det förebyggande hälsoarbetet bör vara klar, säger Lindén.
– En klok kommun fixar det, men det borde preciseras att kommunerna ska ha en viss mängd anställda för just detta ändamål. De ska ta fram information för beslut som kommunerna tar om hälsofrämjande åtgärder.
Britterna har sin statliga National Health Service som ansvarar för offentlig sjukvård men kommunerna har också där hälsofrämjande uppgifter, ger Lindén som exempel.
Den enklaste pusselbiten är sannolikt räddningsväsendet som redan har en landskapsmodell.
– Det sitter bra som det är, säger Lindén, men han oroar sig något för den andel som räddningsväsendet ska få ur välfärdsområdets budget.
Vad handlar valet om?
Den 23 januari väljs ett full-mäktige för varje välfärdsområde.
Egentliga Finland bildar ett välfärdsområde, med ett fullmäktige med 79 medlemmar.
Ett välfärdsområde har hand om områdets primärvård, specialiserad sjukvård, social-service, tjänster för barn, unga och familjer, tjänster för befolkningen i arbetsför ålder, tjänster för äldre, mentalvårds- och missbrukartjänster, tjänster för personer med funktionsnedsättning, elev- och studerandevård, främjande av välfärd och hälsa samt räddningsväsendet.
De här tjänsterna har tidigare skötts av kommunerna och i vissa fall samkommuner.
Förhandsröstningen pågår till i dag, utomlands har avslutats.
Den egentliga valdagen är 23.1. Resultatet fastställs 26.1.
De nya politikerna inleder sitt arbete den 1 mars.
Fram till årsskiftet 2022–23 ska politikerna förbereda för det nya välfärdsområdet, som träder i kraft 2023.
Mycket av närservicen kommer i praktiken att förbli orörd, som vårdcentraler på mindre orter, säger Lindén. På sådana erbjuds också nu rådgivning, provtagning av TYKSlab, läkare, vaccinering, räknar han upp.
– Jag tror att de bevaras också för att de i praktiken handlar om en medborgerlig rättighet.
I hela vårdreformens kärna finns målet om jämlika vårdtjänster för alla.
Lindén anser ändå att det finns vissa oklarheter i begrepp som används i kampanjer. En kommun är exempelvis inte synonymt med en vårdcentral eftersom de sistnämna redan nu är klart färre, som en följd av samarbete över kommungränserna.
Varnar för silotänk
Det som oroar Lindén är det som det temporära förberedelseorganet Vate har skissat upp inför reformen. Enligt Lindén är social- och hälsovården funktionellt splittrad i denna vision.
Det får inte bli ett silotänk inom välfärdsområdet, varnar han.
– Jag skulle vilja utveckla det hela på ett annat sätt, med mer integration.
Lindén ser den tredje sektorn som väldigt viktig, han nämner bland annat Folkhälsan och Kårkulla. Han pekar på hur så kallade ”non-profit-private” organisationer är stora aktörer i andra länder. De kan äga sjukhusfastigheter, på samma sätt som det finns en stiftelse bakom det nya barnsjukhuset i Helsingfors.
– Tredje sektorns aktörer kunde gärna ges en starkare roll.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.