Stefan Holmström 07.01.2022 05:001

Det finns stora skillnader i hur folk flyttar inom och till Egentliga Finland. Åbo är klar en förlorare då det gäller människor som flyttar inom landet – det är invandringen som får stadens invånarantal att växa.

Det här framgår av den senaste befolkningsrapporten för Egentliga Finlands förbund.

– Åbo har inte klarat av samma tillväxt som Tammerfors, men samtidigt har stadens position inte försvagats lika kraftigt som det har gått i huvudstadsregionen då det gäller hur folk flyttar inom Finland

Det här säger Antti Vasanen, chef för informationstjänster vid landskapsförbundet.

Från oktober 2020 till oktober 2021 ökade invånarantalet i Åbo med 927 personer. Ökningen var en direkt följd av invandring (1 107 nya invånare), utan den skulle invånarantalet ha minskat i Åbo.

Det samma gäller hela landskapet. Det sker ingen naturlig befolkningstillväxt då antalet döda är fler än de födda.

Utan inflyttning från andra orter och invandring skulle invånarantalet minska i Egentliga Finland. Nu var landskapets invånare 2 700 fler i oktober än vid samma tidpunkt året innan.

Det enda landskapet med en betydande naturlig befolkningstillväxt är Nyland, som är i helt egen klass för sig.

Antalet födda i Åbo har ökat klart på ett år, men de är ändå färre än antalet avlidna.

– Åbo har trots detta relativt sett få äldre och faktiskt den sjätte yngsta befolkningen i landskapet. De unga vuxna är många vilket beror på alla högskolestuderande.

De två stora inflyttningsvinnarna i Egentliga Finland är Åbo stads närmaste grannar.

– S:t Karins får nästan hela sina flyttvinst från Åbo. Före coronapandemin förlorade också Reso invånare till Åbo men det vände 2020, säger Vasanen.

Invånarantalet växte med 888 i S:t Karins oktober 2020–oktober 2021. Uppgången är nästan helt en följd av inflyttning från andra kommuner. Det skedde också en naturlig befolkningsökning – det vill antalet födda var högre än de avlidna.

Invånarantalet i Reso ökade med 430 personer på ett år. Det skedde en klar ökning också i Lundo, Nystad och Nådendal.

För Kimitoöns del rapporteras ett nollresultat: antalet invånare var lika många i oktober 2021 som ett år tidigare. Inflyttningen från både andra kommuner och utlandet visade ett klart plus (totalt 56 personer), men det nollades av att de döda var klart fler än de födda. I slutet av året blev det ändå ett plus på 17 personer.

Invånarantalet i Pargas minskade med 11 personer på ett år. Utvecklingen var ungefär den samma som i Kimitoön: det blev en inflyttningsvinst (+47) men den naturliga befolkningsutvecklingen var negativ.

– Pargas växer inte som man kanske kunde tro då man ser på Åbos andra kranskommuner, säger Vasanen.

Många faktorer spelar in

Den kommun som krympt mest i landskapet är Salo. På ett år minskade invånarantalet med 250 personer. Invandringen är något större än utflyttningen, men också här är den stora förändringen en följd av få barn i relation till antalet döda.

Vasanen pekar på att det ändå sällan går att peka ut enskilda faktorer till en utveckling, exempelvis då det gäller hur flyttströmmen har vänt mellan Reso och Åbo. Det finns både övergripande trender som är de samma överallt – som urbaniseringen – och lokala fenomen.

– Masku satsade mycket på inflyttning och nya bostadsområden för tjugo år sedan. Barnen i de familjer som då flyttade dit är nu i den åldern att de flyttar bort för studier eller jobb. På så vis kan invånarantalet minska av naturliga skäl.

Stefan Holmström
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln