Kring fyra av tio unga tonåringar är så fysiskt svaga att de har svårt att orka i vardagen – rätt stora regionala kast
Hos ungefär 40 procent av eleverna i årskurs 5 och 8 är den fysiska funktionsförmågan på en nivå som kan göra det svårt att orka i vardagen.
Det visar den årliga Move-mätningen där cirka 107 000 elever har testats.
De statliga aktörerna bakom testet beskriver resultatet som oroväckande.
Ser man på de olika momenten i testet märker man att resultaten ofta är i nivå med fjolårets, men med vissa intressanta förändringar.
I skyttellöpning, där man ska springa 20-meterssträckor i accelererande takt, har det skett en försämring både hos pojkar och flickor i årskurs 8.
Flickorna i årskurs 8 orkade nu springa skyttel i 4 minuter och 12 sekunder, enligt medianresultatet (alltså det mellersta resultatet i hela gruppen). Det är 14 sekunder mindre än i fjol.
På fyra år har flickornas resultat försämrats med över en halv minut.
För högstadiepojkarnas del har resultatet försämrats med 26 sekunder på två år, från över 6 minuter år 2019 till 5.40 i år.
Pojkarna i årskurs 8 är tillbaka på samma nivå som för fem år sedan efter några år av bättre resultat.
Plock ur Move-resultaten
Uthålligheten har ytterligare försämrats i årskurs 8. I årskurs 5 verkar försämringen ha stannat upp.
Hos elever i årskurs 5 och 8 har i synnerhet muskelkonditionen i bålen försämrats jämfört med året innan.
Bland pojkarna har rörligheten förbättrats något jämfört med i fjol, men flickornas rörlighet är fortfarande klart bättre än pojkarnas.
Ungefär var fjärde pojke i årskurs 8 kan inte sträcka ryggen när de sitter med raka ben på golvet och ungefär 15 procent klarar inte av huksittande.
Pojkarna i årskurs 5 sprang längre
Mikko Huhtiniemi, utvecklingschef för Move-projektet vid Jyväskylä universitet, konstaterar att åttondeklassarnas försämrade resultat kan ha med coronan att göra.
Samtidigt är det intressant att notera att pojkarna i årskurs 5 nu faktiskt orkade springa skyttel 7 sekunder längre än i fjol.
— Det blir spännande att se om den nedåtgående trenden för deras del nu har vänt, eller om årets förbättrade resultat är en tillfällig variation, säger Huhtiniemi.
När det gäller situps, en rörelse där man ligger på rygg och lyfter överkroppen från underlaget, har det skett en försämring på 5–10 procent i alla elevgrupper.
Den största försämringen gäller pojkarna i årskurs 5. I fjol klarade de 30 situps, i år mäktade de bara med 27 stycken.
Regionala kast
Andelen elever som enligt mätningen har en oroväckande låg fysisk funktionsförmåga varierar rätt mycket mellan olika landskap.
Till exempel placeras 37 procent av pojkarna i årskurs 5 i Nyland i den här kategorin, medan siffran i Egentliga Finland är 42 procent, i Österbotten 46 procent och i Kajanaland hela 51 procent.
Nyland, Birkaland och Norra Österbotten har bra resultat i alla elevgrupper.
Österbotten rör sig överlag i mellanskiktet, men hos de österbottniska pojkarna kan man notera ett intressant fenomen: femteklassarna har ett av landets sämsta resultat medan åttondeklassarna har ett av landets bästa.
Egentliga Finlands flickor uppvisar motsatt trend. Av flickorna i årskurs 5 är det endast 36 procent som placeras i kategorin med låg fysisk funktionsförmåga, vilket är landets bästa resultat.
Men i årskurs 8 har flickorna i landskapet plötsligt ett av de sämsta resultaten i landet, då 43 procent av dem enligt mätningen har en så låg fysiskt funktionsförmåga att den kan inverka skadligt på hälsan och välbefinnandet.
Svagare beväringar
Parallellt med Move-mätningen publicerades resultatet av årets konditionstest för beväringar, som görs under deras två första tjänstgöringsveckor. Testet visar att beväringarnas vikt har ökat samtidigt som de fått sämre muskelstyrka och uthållighet.
Snittvikten var nu nästan 79 kilogram, vilket är en ökning med 8 kilogram sedan år 1993 utan att beväringarnas genomsnittliga längd ökat särskilt mycket.
Resultatet i årets coopertest, som mäter hur långt man orkar springa på 12 minuter, var det näst sämsta i mäthistorien: 2 376 meter. Det är nästan 400 meter sämre än för 40 år sedan.
Även beväringarnas muskelstyrka har successivt försämrats under det senaste decenniet. Andelen som har dålig muskelstyrka har ökat från cirka 14 procent till 23 sedan år 2012.
Kaikkonen: Stillasittandet är en folksjukdom
Försvarsminister Antti Kaikkonen (Centern) säger att resultaten är oroväckande. För försvaret är det viktigt att vända trenden så att färre unga tvingas avbryta tjänstgöringen på grund av dålig kondition.
— De senaste åren har nedgången visserligen planat ut, men en tredjedel av beväringarna är i dålig form när de inleder tjänstgöringen. Deras uthållighet och styrka förbättras tydligt under tjänstgöringen, men det är viktigt att satsa på konditionen redan före tjänstgöringen, säger Kaikkonen.
Försvarsminister Kaikkonen konstaterar att försvaret satsar på detta, bland annat via informationskampanjer. Samtidigt betonar han att det är vikigt att satsa på barnen och de unga, och se till att alla medborgare har tillgång till motion.
— Att besegra folksjukdomen stillasittande är en uppgift för hela välfärdssamhället. Staten och kommunerna måste bygga tillgängliga motionsplatser nära människorna och även beakta olika sporter. För en del glider skidan inte, men de trivs i stället i simbassängen. Och man måste kunna idrotta även om det inte finns extra pengar i börsen.
Samtidigt, påpekar Kaikkonen, har många i samhället det mentalt jobbigt.
— Det måste tas på största allvar, inte minst när det gäller de unga. Ibland känns det som om man nog snabbt får vård för en bruten arm, men inte för psykiska besvär.
Jean Lindén/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.