Wärtsilä snart redo att lämna sista verkstaden – nästa år väntar en stor omställning i Åbo
Efter ett år lämnar Wärtsilä i Åbo den före detta verkstadsbyggnaden vid Stålarmsgatan.
– Det känns som om vi har funnits en evighet här. Det är dags att hitta något nytt, få en ny drive och hitta andra sätt att arbeta.
Det säger Jyrki Koivisto, Business Control-direktör i Åbo. Han började jobba i den karakteristiska tegelbyggnaden 1996, som controller, det vill säga styrekonom.
Att lämna Stålarmsgatan och det 1945 byggda huset är betecknande då man beaktar hur bolaget nu profilerar sig genom nya energilösningar. Produktutvecklings- och försäljningsfunktionerna i Åbo flyttar nämligen till Untamogatan, det som kallas Åbo Vetenskapspark.
– Vi arbetar nu på ett mer helhetsmässigt sett gentemot kunder. Det är mer komplext och handlar om problemlösning, inte om att leverera maskiner. Det är därför dags att skaka av sig det gamla, säger Koivisto om flytten.
PressbildTrots att Wärtsilä i Åbo numera är mycket mindre än vad det varit, var det aldrig ett alternativ att stänga helt. Åbo är strategiskt alltför viktigt, också på internationell nivå, i och med det lokala marinklustret, säger Wärtsiläs vd Hannu Mäntymaa.
– Det finns mycket viktig kunskap i Åbo, både hos oss och hos så många andra.
Nätverken av innovatörer stöder satsningar på utsläppsfri teknik, uppgav Wärtsilä i samband med beskedet om flytten till Vetenskapsparken.
– Det samma gäller närheten till högskolorna. Samarbetet med olika utbildningar är väldigt viktigt, det behöver vi ännu mer av. Vetenskapsparken och Taito-campuset innebär nya sätt att arbeta, säger Mäntymaa.
Formellt sett handlar flytten från Stålarmsgatan också om att hyresavtalet går ut, men mer om det som Åbo är på väg att skapa i Vetenskapsparken.
– Nu är rätt ögonblick. Vi har en äkta möjlighet att ta en ledande roll i utvecklingen.
Aihio ArkkitehditBolagets fokus ligger på dekarbonisering, avkolning. Det är energiomställningen där kol avlägsnas från energiproduktionen och ersätts med alternativa energier.
År 2023 ska det finnas motorkoncept som drivs med ammoniak, 2025 med väte, räknar Mäntymaa upp.
Vetenskapstidskriften Popular Science magazine noterade nyligen Wärtsiläs och norska Grieg Edges planer på ammoniakdrivna och -transporterande fartyget Green Ammonia på sin ”Best of What’s New”-lista.
Flytande naturgas (LNG), som det har skrivits mycket om, betraktas däremot som en övergångslösning. LNG fick nyligen negativ publicitet då Helsingn Sanomat skrev om lyxkryssaren Mardi Gras överraskande höga metanutsläpp vid Utö. De verkliga utsläppen verkar inte motsvara det som de är i idealförhållanden, enligt HS.
Mardi Gras har inte en av Wärtsilä tillverkad motor, men LNG används i många av bolagets maskiner. Mäntymaa är därför något kritisk till slutsatserna i artikeln, där man utgående från enskilda mätningar punktobservationer gjorde generaliseringar om utsläppen.
Då man ser på helhetsutsläppen är LNG ett steg framåt jämfört med tidigare lösningar – och tekniken utvecklas fortsättningsvis, säger Mäntymaa.
– Det handlar också om att hela tiden utveckla och lära sig nytt. Vi har sänkt metanutsläppen med 75 procent under de senaste 25 åren och vi jobbar hela tiden för att vidareförbättra våra lösningar.
WärtsiläRent tekniskt sett kunde mycket mer förnyas redan nu, men tillgången till nya bränslen är något av en flaskhals. I många fall handlar utvecklingen inte om att bygga helt nya maskiner utan om att konvertera äldre fartygs- och kraftverksmotorer till nya bränslen.
– Sensortekniken utvecklas hela tiden och vi satsar på att utveckla ännu bättre artificiell intelligens som exempelvis förutser serviceåtgärder, säger Mäntymaa.
Avancerad automatik och motorer som är uppkopplade till nätet har varit vardag länge. Wärtsilä meddelade nyligen om ett nytt samarbete med Microsoft kring en ny digital plattform som ska ha kontakt med bolagets alla nuvarande och framtida motorer.
– Vi kan redan nu lösa nittio procent av serviceärenden på distans.
Stefan HolmströmAllt löser sig ändå inte utan fysiska besök. Åboenheten har anställda som rycker ut vid behov.
Deras arbete är sådant att de inte kommer med till Untamogatan. Den tekniska servicen och fältservicen ska till Österås, till förnyade lokaler i det som förr var en järnhandel vid Industrigatan.
Utbildningscentret vid Stålarmsgatan, Land and Sea Academy, flyttar i sin tur till det nya teknologicentret Smart Technology Hub i Vasa. Omställningarna påverkar inte totaltantalet anställda i Åbo, de förblir cirka 350.
– Vi är en mycket lockande arbetsplats, det har aldrig varit svårt att rekrytera, säger Jyrki Koivisto, som saknar tiden före pandemin.
Distansarbete fungerar men har sina begränsningar.
– Vi jobbar som team och behöver varandra, det funkar inte lika bra då vi sitter ensamma, vid våra skärmar.
Stefan HolmströmI och med att Åboenheten har fältservicefolk som reser i jobbet, försöker man också minimera besöken i byggnaden. Därför skedde också den här intervjun med Koivisto och Mäntymaa via Teams.
Koivisto ser fram emot att få jobba som förr.
– Det blir skönt. Det är så bra att kunna stöta på andra i korridorerna och ha möjligheten att snabbt titta in i en kollegas rum för ett snack. ”Vad håller du på med? Vem alla andra är med i det här? Har ni tänkt på det här?”
Det känns lite nostalgiskt för en ”boomer”, som minns tiden på 1960- och
1970-talet, då det ännu byggdes fartyg på Wärtsiläs varv (Crighton-Vulcan)
på den östra sidan av åmynningen, nästan alla med hammaren och skäran
som rederisymbol i skorstenen. ”Those were the times”…