Mordrättegång i Åbo kretsade kring segling, skjutjärn och syltmunkar
Sommaren 1994 ringde telefonen i juristen Ilpo Härmäläinens hem i Åbo stup i kvarten. Så beskrev Härmäläinens dåvarande fru familjens vardag när Egentliga Finlands tingsrätt hörde henne som målsägande i rättssalen på måndagen.
Åklagaren hävdar att en nu 68-årig man mördade Ilpo Härmäläinen den 3 augusti 1994. Enligt distriktsåklagare Niina Merivirta lockade den åtalade mannen Härmäläinen till sin segelbåt och dödade honom. Orsaken ska ha varit att Härmäläinen hotat avslöja ett bedrägeri som den åtalade var insyltad i.
Två samtal den 3 augusti
Den åtalade ägde en reklambyrå i Åbo. Åklagaren hävdar att han ringde till Härmäläinens hemtelefon två gånger den 3 augusti och att männen stämde träff först en gång och sedan en gång till. Härmäläinens dåvarande fru sade i tingsrätten att Härmäläinen brukade kalla den åtalade för Reklammannen.
— Jag har aldrig träffat den åtalade men jag hörde att han höll kontakt med Ilpo. Jag vet inte vad de talade om, utom att Ilpo sade till mig att han åker i väg för att titta på en lägenhet den dag han försvann, sade frun i rättssalen.
Åklagaren hävdar att den påstådda bostadsvisningen var den åtalades sätt att locka Ilpo Härmäläinen med sig den 3 augusti.
— Det var ett kort samtal. Efter det gick Ilpo till toaletten för att tvätta ansiktet och plockade med sig sin väska. I det skedet frågade jag honom om han åter ska i väg och han sade att han åker för att titta på en lägenhet. Jag frågade hur länge han är borta och han sade att det inte tar länge och att han lär vara tillbaka tvåtiden på eftermiddagen.
Klockan var då ungefär kvart över tolv. Ilpo Härmäläinen kom aldrig tillbaka, och han har inte setts sedan dess.
PolisenÄven den åtalade hördes i rätten på måndagen. Han sade att det är svårt att komma ihåg över 27 år gamla händelser men förnekade inte att han ringt Ilpo Härmäläinen den 3 augusti.
Däremot förnekade den åtalade att han alls träffat Härmäläinen sensommaren 1994 och hävdade att han aldrig nämnt någon bostadsvisning för Härmäläinen. Likaså förnekade han att han besökt sin segelbåt den 3 augusti. Segelbåten var förtöjd i en småbåtshamn på ön Satava i Åbo.
Enligt den åtalade måste telefonsamtalen mellan honom och Härmäläinen ha handlat om räkningar som Härmäläinens företag inte betalat till finansieringsorganet Kansallisrahoitus inom utsatt tid. 68-åringens försvar hävdar att den åtalade, Härmäläinen och en tredje man var delaktiga i ett komplicerat finansieringsarrangemang där den åtalade riskerade att förlora sin egendom om Härmäläinens företag inte betalade av räkningarna till Kansallisrahoitus.
”Kapellmästaren” bar laddat vapen
Den åtalade hävdade att åtminstone han och kanske också Ilpo Härmäläinen blev lurade och utnyttjade av den tredje inblandade mannen. Enligt den åtalade var finansieringsarrangemanget den tredje mannens idé. Pengar som Kansallisrahoitus betalat till den åtalades reklambyrå ska ha hamnat i den tredje mannens ficka.
— Han var primus motor och kapellmästare i det här, sade den åtalade.
Oklarheterna i finansieringen ledde till slut till att både 68-åringen och den tredje mannen dömdes för grovt bedrägeri år 1996.
I rätten beskrev både den åtalade och ett vittne den tredje mannen som en otrevlig typ som systematiskt lurade företagare som hade ekonomiska problem. Dessutom ska mannen ha haft som vana att bära ett laddat vapen. Vittnet sade att mannen en gång hotat honom med ett revolverliknande vapen.
”Jag gillade bageriets plommonmunkar”
Berättelserna i tingsrätten gick tidvis in på en väldigt detaljerad nivå. Den åtalade beskrev sig som en van seglare och berättade utförligt om hur man navigerar från Åbo till Visby i Sverige utan modern navigationsutrustning.
Rätten fick också ta del av en lång redogörelse av hurudant kontor den åtalades reklambyrå hade år 1994.
När åklagaren och försvaret tvistade om vilka slutsatser man kan dra om den åtalades rörelser utifrån information från telefonmaster började diskussionen handla om syltmunkar. Åklagaren hävdar att informationen från telefonmasterna tyder på att den åtalade besökt småbåtshamnen i Satava den 3 augusti medan försvaret påstår att den åtalade eventuellt besökt ett bageri i Reso och att det i så fall skulle förklara telekommunikationsuppgifterna.
— Jag gillade bageriets plommonmunkar. Jag tyckte att de var Finlands bästa munkar, sade den åtalade.
Rättegången kring juristen Ilpo Härmäläinen försvinnande fortsätter på fredag. Utöver fredagen har tingsrätten reserverat två dagar nästa vecka för huvudförhandlingen.
Mikael Piippo/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.