Petri Virolainen, ÅUCS om välfärdsområdet: Ingen vet ännu var social- och hälsostationer uppstår eller kvarstår
När välfärdsområdet uppstår i januari om ett år, 2023, kan det hända att folk först frågar sig vad som egentligen blev annorlunda.
– Jag tror inte förändringarna i servicenätet av vårdtjänster är så omedelbara, min tippning är att det kommer att ta lite tid innan beslutsfattarna ingriper i strukturerna, säger sjukhusdirektör Petri Virolainen vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.
Det många invånare just nu vill veta är om den egna hälsostationen blir kvar, om den fungerar också då social- och hälsovårdsstationerna föds via reformen. Men det finns det inte några svar att ge de frågorna ännu.
– Det är de som väljs in i välfärdsområdesfullmäktige som ska ta de besluten, och det kan ta ett tag innan sådant som servicenätet förändras. Men ännu finns det ingen som har mandat att säga hur det blir.
Två synsätt: Vård geografiskt nära eller bredare palett av vårdtjänster
Dessutom finns det väldigt många frågor som ska lösas, till exempel i fråga om patientdatasystem,
– Sen, säger Virolainen, ska man komma ihåg att det finns olika synsätt på vad som är det bästa serviceutbudet inom social- och hälsovård. Är det att mottagningen finns fysiskt nära, eller att den har ett bredare kunnande och större utbud av tjänster.
Den utvärdering som THL har gjort baserar sig till en stor del på datamaterial som automatiskt kommer in till social- och hälsovårdsministeriets system från sjukvårdsdistrikten.
– Vi har inte varit så mycket involverade i arbetet bakom utvärderingen, även om vi haft ett visst muntligt utbyte, säger Virolainen.
Utvärderingen är ett underlag för arbetet med välfärdsområdet
Att utvärderingen används som ett bakgrundsmaterial för arbetet med att skapa välfärdsområdet tvekar han inte på.
Han instämmer i utvärderingens slutsatser om utmaningar då så många olika arbetssätt finns i regionens kommuner för hur social- och hälsovårdstjänster erbjuds.
– Men inom specialsjukvården har vi kommit rätt långt i anpassningen till det nya. Också när det gäller den vård närsjukhusen ger har skillnaderna i serviceutbud blivit mindre, säger Virolainen.
Åbolands sjukhus betraktas också som ett ”närsjukhus”
Han talar då om sjukhusen i Nystad, Loimaa och Salo – och nämner även Åbolands sjukhus.
– Åbolands sjukhus har inte hört till ÅUCS så länge ännu, men vi talar nog om det som Åbolands sjukhus och tänker att det kan betraktas som ett närsjukhus.
Virolainen instämmer alltså i utvärderingens slutsats om att det är i samspelet mellan bashälsovård och specialvård som de stora utmaningarna finns, liksom i integrationen av social- och hälsovård.
– Ett exempel. I dagsläget när en person skrivs ut från ÅUCS och behöver till fysikalisk rehabilitering eller annan eftervård kan det fungera olika beroende på om patienten är från Lundo eller Pargas, till exempel.
– Vissa kommuner sköter sådant i egen regi, andra vill att det sköts vid ÅUCS.
En idé med välfärdsområdet är att alla inom ett område ska behandlas enligt samma premisser.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.