Pargas håller i pottan
Kandidatnomineringen inför välfärdsområdesvalet är i full gång. Senast den 14 december ska kandidatansökningarna vara inlämnade. Det enda som verkar vara klart är att allt är oklart. Hur kommer man vidare?
Egentliga Finlands välfärdsområde kommer att ha ett fullmäktige med 79 medlemmar. Det blir rivstart den 1 mars 2022. För att genast kunna påverka besluten i det nya välfärdsområdet, behöver de invalda ha ett tidigare etablerat kontaktnät.
Den snäva tidtabellen inför starten den 1 januari 2023 betyder att beslut kommer att fattas i rask takt. De invalda som känner till mekanismerna inom social- och hälsovården, kommer att ha de bästa förutsättningarna att påverka besluten. Tidtabellen möjliggör inga smekmånader.
Om man vill bygga något som kan erbjuda service på användarnas modersmål, måste det skapas en administrativ svenskspråkig helhet och enhet. Enheten kan ha verksamhet på flera orter. Det torde vara svårt att skapa en stark och heltäckande enhet, om man inte utgår från Åbo och möjligheterna som erbjuds i tidigare Åbolands sjukhus på Kaskisgatan 13.
Då välfärdsområdet inleder sin verksamhet blir Åbo den ort som kommer att ha det största inflytandet på beslutfattandet i välfärdsområdet. Åbo kommer också att vara den ort där all krävande vård sköts, på samma sätt som för tillfället. Även ledningen för välfärdsområdet kommer att verka och tänka utgående från Åbo. Utgångspunkten i planeringen kommer att vara Åbo, kompletterat med ett behövligt antal serviceställen på övriga orter.
Social- och hälsovården sköts i dag olika i olika kommuner i regionen. Samtidigt har man valt olika framtidsstrategier. Pargas har valt att agera, Kimitoön att vänta. Kommer Pargas att sätta Åbo och Kimitoön på pottan? Pargas planerar och flyttar aktivt pottorna under samma tak, för att bygga en stark helhet. Kimitoön sitter på pottkanten och väntar.
I Åbo har man konstant haft problem att leverera social- och hälsovård på svenska. Hur ska man av en brokig kommunskara skapa en fungerande helhet med ett heltäckande och tvåspråkigt perspektiv?
Åbo har ett akut behov av att lösa frågan om social- och hälsovård på användarens modersmål. Även det kommande välfärdsområdet har samma behov. Den bästa lösningen hittas om de som känner till de svensk- eller tvåspråkig vårdbehoven och betydelsen av service på svenska, kan leverera en fungerande tvåspråkig social- och hälsovårdsmodell.
Pargas har redan en längre tid aktivt förberett sig inför reformen. Pargas har valt att satsa på att bygga upp en stark enhet i centralorten Pargas. Det här kan vara ett misstag. Pargas största svaghet, om man utgår från perspektivet efter reformen, är den korta vägen till Åbo. Varför skulle välfärdsområdet satsa på Pargas, om det tar 20 minuter att ta sig till Åbo?
Hälsovården i dag handlar allt mera om avancerade tekniska apparater och analyser. Utan tillgång till dessa kommer man inte att kunna ge bästa tänkbara vård. Det är inte sannolikt att välfärdsområdet skulle satsa på att ha en extra uppsättning av alla maskiner som behövs och placera dem 20 minuter utanför Åbo. I Åbo kan samma utrustning användas för ett större befolkningsunderlag.
De är inte realistisk att tänka att Pargas skulle bli knutpunkten för den svensk- och tvåspråkiga social- och hälsovården i Egentliga Finland. Det går inte att skapa de synergieffekter som behövs med den övriga verksamheten, som kommer att finnas i Åbo.
Centralorten i Pargas behöver också framöver, inom ramen för en helhetslösning, en mångsidig social- och hälsovårdsenhet. Lika viktigt är det att i framtiden trygga någon form av grundservice i den splittrade och svenskspråkiga skärgården i Pargas.
Pargas aktivitet inför reformen har ändå inte gått förlorad, nu gäller det att anpassa Pargas syn och åtgärder, så att man tillsammans med Åbo och Kimitoön hittar en helhetslösning som erbjuder den bästa möjliga social- och hälsovården för alla.
Kimitoön är i en annan sits än Pargas. Avståndet från Kimitoön till Åbo eller Salo garanterar Kimitoön någon form av framtida service. Kimitoön har dock valt en helt annan strategi än Pargas. Kimitoön har redan i fem års tid undvikit att göra något konkret för att till exempel stärka äldreomsorgen.
Nu sitter Kimitoön på pottkanten och väntar vad välfärdsområdet kommer att besluta. Taktiken att hålla alla nöjda, genom att göra så lite som möjligt, fungerar endast en begränsad tid.
Kimitoöns pottkantsstrategi kan, på samma vis som Pargas aktivitet, visa sig ödesdiger. Kimitoöns passivitet kan av välfärdsområdet tolkas som att man inte behöver något nytt i framtiden.
Den bästa lösningen nu, är att i snabb takt samla sig bakom en gemensam svensk- och tvåspråkig modell för social- och hälsovården i Åbo och Åboland. En gemensam lösning kan neutralisera riskerna med Pargas aktivitet och Kimitoöns passivitet.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.